- Project Runeberg -  Lärobok i telegrafi /
71

(1878) [MARC] Author: Carl Alfred Nyström - Tema: Telecom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om telegrafapparaterna och deras begagnande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71



få ankaret, när det befinner sig i sitt hviloläge, så mycket som möjligt närmadt
intill elektromagnetpolerna; ankaret innehar nemligen detta läge, när
magnetismen skall sätta det i rörelse mot magneterna, och magnetismen verkar
svagare på längre än på kortare afstånd. Har ankaret väl kommit i rörelse,
minskas afståndet mer och mer, och magnetismen får derföre allt större makt
öfver ankaret, oaktadt å andra sidan fjederns motkraft tilltager i den mån
fje-dern, till följd af ankarets rörelse, sträckes.

Emedan gränsen för närmandet magneterna och ankaret emellan måste
bestämmas vid detta sednares arbetsläge, bör den reglering, som har till
ändamål att gifva relaisen dess känsligaste ställning, börjas med att på förenämnda
sätt fixera arbetsläget. Derefter bestämmes hviloläget, hvilket beror på huru stort
slaget behöfver vara. Blir slaget för litet, komma städet och häfstången lätt i
ständig förbindelse genom »en gnista», som lägger sig emellan dem och sålunda
håller lokalbatteriet slutet, äfven när häfstången innehar sitt hviloläge. Om
arbetskontakterna äro orena eller nötta och ojemna, eller om lokalbatteriet är
starkt, erfordras större slag, på det att dylika gnistor ej må uppkomma.
Slagets minsta storlek utrönes derigenom, att relaisens häfstång hålles i rörelse
under regleringen, hvilken verkställes medelst klackens skrufvande mot eller från
häfstången. Så länge slaget är för litet, höres skrifapparatens häfstång
emellanåt likasom häfta fast vid sitt städ; hvadan slaget förökas, tilldess sistnämnda
häfstång helt och hållet följer relaisens. När detta inträffat, förökas slaget
ytterligare något litet*.

Sedan tillika spiralfjedern blifvit eftersläppt, så mycket ban får
eftersläp-pas, eller tilldess att ban nätt och jemnt förmår bringa häfstången från hennes
arbetsläge till hennes hviloläge; är relaisen stäld så känslig som möjligt.

På några relaiser äro klacken och städet fästade i en klyka eller klofve så, att de me4
«ns regleras (höjas och sänkas eller närmas och aflägsnas) genom begagnande af blott en
skruf, den nemligen, på hvilken klykan eller klofven löper. Medelst denna skruf är det
likväl endast ankarets afstånd från elektromagneten som regleras. Slagets storlek regleras
för sig. Stundom kan slagets storlek behöfva omregleras till följd deraf, att klykan, i
hvilken klacken och städet äro fästade, höjes eller sänkes. Låt t. ex. städets arbetskontakt
utgöras af en plan platina-platta, hvars kontaktyta bibehåller sig i horisontalt läge, vare sig
att klykan höjes eller sänkes. Låt äfven häfstångens arbetskontakt utgöras af en plan
platinaplatta. När klykan innehar en viss mcdelställning, intager häfstången ett sådant läge, att de

* Till förekommande af gnistors bildande mellan häfstångens och städets kontakter torde
kunna användas en inotståndsrulle af öfverspunnen nysilfvertråd, upplindad till hälfteu
medsols, till hälften motsols (till förekommande af extra strömmar från rullen). Denna rulle
insattes mellan ytterkontakterna för skrifmaskinens lindningar, så att dessa kontakter bli
förenade dels genom skrifmaskinens elektromagnetlindningar, dels’ genom rullen. En del af
lokalströmmen går således förbi nyssnämnde lindningar, men om motståndet uti rulleu är
jemförelsevis stort (t. ex. 20 à 40 gånger lindningarnes motstånd), så betyder denna förlust
föga. Den extra-ström, som uppkommer i skrifmaakinlindningarne, när lokalkedjan öppnas,
får genom rullen sin särskilda slutningskedja, så att han ej behöfver söka väg genom relaisens
häfstång och städ i det ögonblick, då kontakten mellan dessa upphör, eller derförinnan.

Sannolikt motverkas gnistbildningen äfven derigenom, att skrifmaskinens lindningar
påläggas på det sätt, som vid Digneyapparaterna är brukligt. När dessa lindningar
kombineras i bredd, tjena de nemligen hvarandra till slutningskedja för extraströmmarne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:20:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cantele/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free