Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om telegrafapparaterna och deras begagnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
svaga strömmar, som i allmänhet användas vid telegrafering. Yid begagnandet
af en dylik bussol måste man noga se till, att ledningstrådarne till och från
instrumentet ledas så, att icke strömmen från dem kommer att i afsevärd mån
inverka på nålen. Man plägar derföre sammanvira dessa trådar, hvarigenom
den till instrumentet gående strömmen och den från detsamma utträdande komma
att i alla punkter verka på samma afstånd på nålen. Som dessa strömmar^
der de gå fram uti de samman virade ledningstrådarne, hafva motsatt
rörelseriktning och sålunda på nålen verka i motsatt riktning, komma de alltså att,
upphäfva hvarandras verkan på denna.
Oafsedt, huruvida de särskilda ledare, som ingå uti slutningskedjan till ett
batteri, äro till genomskärningsytan lika eller olika, utöfvar strömmen från en
viss längd af ledningen samma verkan, hvarhelst i ledningskedjan denna längd
än tages. Att den ena ledaren är gröfre verkar till strömstyrkans
(intensitetens) förökning i alla punkter af slutningskedjan; att den andra ledaren är
finare verkar till intensitetens förminskning i alla punkter af slutningskedjan^
Vill man genom tvenne tangentbussoler af olika konstruktion leda strömmar af
samma intensiset, behöfver man blott inlänka dem efter hvarandra i en och
samma ledningskedja. Den bussol, som nu gifver ett större utslag än den andra,,
är känsligare än denna; dock uppskattas den olika känsligheten till siffran ej.
efter utslagens storlek utan efter de motsvarande tangenttalens. Lika många
gånger som tangenttalet för det större utslaget innehåller tangenttalet för det
mindre utslaget, lika många gånger är den bussol, som gifvit det större
utslaget, känsligare än den som gifvit det mindre utslaget. Om t. ex. den förra
gifvit 48° utslag på samma gång den sednare gifvit 19° 30’ utslag, så är den
förra 110 6 = 3,136 gånger känsligare än den sednare. Talet 3,136 kallas.
Uj 3 5 412
ock »reduktionsfaktor» emellan de båda bussolerna.
När man känner reduktionsfaktorn emellan tvenne bussoler och vet. huru
stort utslag en viss strömstyrka åstadkommer på den ena af dem, kan man lätt.
beräkna, huru stort utslag samma strömstyrka skulle hafva åstadkommit på den
andra. Om t. ex. en viss strömstyrka på den mindre känsliga bussolen
åstadkommit utslaget 10° 20’ — hvars tangenttal är = 0,18233 — skulle denna
strömstyrka på den mera känsliga bussolen hafva åstadkommit ett utslag, hvars
tangenttal varit 3,136 gånger större — alltså = 0,57 17 9. — Detta utslag
ligger emellan 29° 40’ och 29° 50’. På enahanda sätt uträknas — genom
division med reduktionsfaktorn — att den strömstyrka, som på den känsligare
bussolen gifvit 40° utslag skulle på den mindre känsliga bussolen hafva gifvit
15° utslag.
Tydligen inses, att man i de båda bussolerna icke erhåller samma
ström-intensitet genom att sluta ett och samma batteri först genom den ena och sedan
genom den andra bussolen. Då motståndet i de båda bussolerna är olika, blir
nemligen det yttre motståndet — samt till följd deraf strömmens intensitet —
olika vid de båda slutningarne.
Der olikheten i känslighet är så stor, att för en och samma ström-intensitet, huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
