Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om telegrafapparaterna och deras begagnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
vorna till höger om föreningsskifvan (rf och e) äro skrifapparaternas
häfstångs-skifvor, nemligen den yttersta till höger förenad med den högra skrifapparatens
hafstång och den andra med den venstra skrifapparatens hafstång.
Galvanometerskifvorna hafva hvardera tvenne hål, för att kunna förenas
med antingen en nyckelbäfstångsskifva eller en skrifapparathäfstångsskifva. Dessa
hål tillika med hålet i jordskifvan äro så placerade, att de bilda en triangel,
hvadan hålen i främre galvanometerskifvan komma längst ut åt sidorna; och
denna skifva proppförbindes således antingen med den venstra nyckelns eller
med den högra skrifapparatens häfstångsskifva. Denna galvanometerskifva bör
följaktligen förenas med den venstra galvanometern.
I strömledaren »stänger man af», när man sätter propp mellan
föreningsskifvan och jordskifvan; deremot har man »stäldt på genomgång», när
jordskifvan och föreningsskifvan icke äro med hvarandra förbundna. »Partiel
förbigång» på ena eller andra sidan åstadkommes i strömledaren, när ena eller
andra galvanometerskifvan är, medelst propp, förbunden med föreningsskifvan.
Idéen för linievexelns konstruktion är korsgående ledningar, hvilka lättast
åstadkommas genom öfver- och underliggande skifvor (fig. 54). Om ur de undre
skifvorna stycken ursågas så, att de öfre
skifvorna kunna utan sidoberöring nedsänkas
i mellanrummen; om vidare de qvarstående
bitarne genom trådar eller annorledes
förenas så, att de bitar, som tillhört samma
skifva, bli en sammanhängande ledning; och
om slutligen hålen flyttas från. midten af de
öfre skifvorna till den ena kanten, n. b. så
att hålet blir till nära hälften uti
långskif-van och till nära hälften uti bredvidliggande
kortskifva; så erhålla vi en linievexel med bredvidliggande skifvor.
Så väl proppar som propphål böra alltid hållas väl rena, hvadan de
emellanåt blankskuras med fint smergelpapper. Sättet att skura propparne är lätt
insedt; och lemnas derföre ingen anvisning dertill. För hålens rengörande
förfärdigar man en skursticka af trä. Dennas nedre ända täljes så, att den blir
af samma form som proppen, men något smalare. Stickan klyfves i denna ända,
och en bit smelpapper instickes med den ena ändan i klofvet samt lindas
rundtomkring stickan med smergeln utåt. Den så pålindade stickändan nedföres i
det hål, som skall rengöras, samt omvrides mot hålets omkrets. När denna
öfver allt är blank, bortblåses skurdammet ur hålet.
Uti dessa apparater, i synnerhet när de hafva öfver- och underliggande
skifvor, uppkomma ej sällan afbrott, till följd deraf, att propparne ej passa väl,
eller att hål eller proppar äro orena, eller att propparne ej äro tillräckligt
hårdt insatta i hålen. När linievexeln har bredvidliggande skifvor, uppkommer
stundom afbrott vid kortskifvorna derigenom, att förbindelsen dem emellan genom
någon skrufs lossande upphör.
För stationer med ständig öfverdragning äro strömledare med proppar för
Fig. 54.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
