Lärobok i telegrafi / 98 (1878) Author: Carl Alfred Nyström - Tema: Telecom Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om telegrafapparaterna och deras begagnande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

expeditionens afslutande ej må fördröjas derigenom, att stationerna å ena linien
måste vänta på stationerna å den andra.

Att till föreningsskifvan leda batteriets mot jorden riktade pol, låter sig ej
göras i den händelse ett och samma batteri begagnas till flera apparater än
två till ett och samma dubbelbord hörande, och på detta dubbelbord skall vara
stäldt på genomgång, under det att batteriet på annat håll används för
telegrafering. Batteriet måste nemligen för telegraferingen vara förbundet med
jorden; vore då föreningsskifvan på nyssnämnde dubbelbord i förbindelse med
batteriets mot jorden riktade pol, skulle alltså jordledning bli åvägabragt äfven,
på detta dubbelbord, ehuru der borde vara stäldt på genomgång.

Icke så mycket med hänsyn till förenämnde förhållanden som ej mer för
underlättandet af vissa undersökningar samt för telegrafering när luftelektricitet besvärar linierna, kunde
det vara skäl att hafva strömledaren inrättad så, att batteriets
mot jorden riktade pol kunde, medelst proppflyttning, fås isolerad
eller satt i förbindelse med vare sig jordskifvan eller
föreningsskifvan. Men derjemte skulle då ock föreningsskifvan delas i tu,
så att hvardera apparaten kunde fås isolerad från den andra.
Strömledaren finge då det utseende, som antydes i fig. 55. För
omkastning mellan genomgång och afstängning i strömledaren,
behöfde likväl endast en propp användas.

Fig. 55.

Utomlands har man flerstädes föreningsskifvan i
strömledaren ituskuren och ledningarne på ett dubbelbord inrättade så
som fig. 56 visar. Allt efter som den venstra eller den högra
galvanometerskifvan proppförbindes med motsvarande del af
föreningsskifvan, fås ström genom högra eller venstra skrifapparaten. Proppförbindas båda
galvanometerskifvorna med motsvarande delar af föreningsskifvan, inkomma båda
skrifapparaterna i ledningen, men icke efter hvarandra utan bredvid hvarandra, hvarigenom motståndet
inom stationen ytterligare förminskas. Dessutom märkes den förändring af ledningen, att
hvardera skrifapparatens klack står i förbindelse med motsatta nyckelns häfstång i stället
för med dess klack. Till följd af denna förändring kan man medelst nyckeln afbryta äfven
öfverdragningsskriften samt, när anrop höres under det att öfverdragningsledningarne äro
instälda, besvara detta utan att omkastning i strömledaren behöfver ega rum.

Äldre, numera ej brukliga kombinationsinstrumenter, äro följande:

Batterimoderatören: enkel eller dubbel, med bredvidliggande eller öfver- och
underliggande skifvor. Fig. 57 visar en enkel moderatör med bredvidliggande skifvor. De sex
ytterkontakterna a, b, c, d, e och f äro i förbindelse med hvar sin af de 6 småskifvorna,
som ligga mellan de båda långskifvorna, hvilka sednare åter kommunicera med hvar sin af
de båda ytterkontakterna g och h. Batteriets kolpol ledes till ytterkontakten a; dess
zinkpol till ytterkontakten f; till de mellanliggande ytterkontakterna dragas trådar från
mellanliggande delar af batteriet, allt efter som man vill hafva detta afdeladt. Ytterkontakten g
förbindes med föreningsskifvan (eller med jordskifvan) och ytterkontakten h med städet. Till
instrumentet begagnas 2:ne proppar. Man finner lätt, i hvilka hål dessa proppar skola sättas,
för att t. ex. få zinkpolen stäld till städet och kolpolen mot jorden, eller tvärtom, äfvensom
för att få endast en viss del af batteriet att verka, t. ex. den som befinner sig emellan de
till kontakterna b och d dragna trådarne. Ändamålet med moderatören var dels att kunna
»kasta om batteripolerna», dels att kunna begagna en större eller mindre del af batteriet,
allt efter som man telegraferade till en mera aflägsen eller till en närbelägen station. För
att kunna moderera olika för de båda till ett dubbelbord hörande nycklarne, gjordes
moderatören dubbel. Fig. 58 framställer en dubbelmoderatör med öfver- och underliggande
skifvor. De sex batteritrådarne gå till hvar sin af de underliggande skifvorna a—e; skifvan f g

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>