Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Om uppsökandet af fel inom stationerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Är stationen misstänkt för afledning, så anser man sannolikast, att denna
är belägen i åskledaren. Man anställer derföre första profvet på det sätt, att
linietråden uttages ur detta instrument. Om nu nyckeln nedtryckes, bör
galvanometern ej gifva utslag, i fall misstanken mot åskledaren tillika med
ledningarne mellan denna och galvanometern var ogrundad.
För att på en mellanstation fullständigt undersöka, om stationens
genomgångsledningar äro fria från afledning, kan man insätta ett batteri jemte en
galvanometer mellan den ena linieskifvan och jordskifvan i åskledaren, borttaga
båda linietrådarne ur åskledaren, så ock jordproppen ur strömledaren. Om
genomgångsledningarne äro fria från afledning, bör nu icke något utslag fås i
galvanometern. Enär genomgångsledningarne omfatta såväl de gemensamma
ledningarne inom stationen, med undantag af ledningen mellan föreningsskifvan
och jorden, som ock ledningarne för endast inkommande strömmen, och då
afledning å ledningarne från föreningsskifvan till jorden icke är till någon olägenhet,
så har man genom förenämnda prof undersökt nyssnämnda tvenne slag af
ledningar, så mycket som erfordras. Afledning från ledningarne för endast
utgående strömmen undersökes såsom förut (sid. 56), i afseende på undersökning
af batteriet, blifvit sagdt,
Om en station A misstänker, att afledning finns i en mellan A och C
belägen station ß, så kan A undersöka förhållandet genom att på ett
instrument observera, om, när B ur åskledaren uttager linien B C, fås starkare
utslag, än när B ur åskledaren uttager linien A B. Är B afledningsfri, så böra
båda utslagen bli lika stora (— 0° om linien AB År också afledningsfri).
Gemensamma ledningen samt ledningen för endast inkommande strömmen
undersöker man på en ändstation genom att insätta galvanometer och batteri
mellan åskledarens linieskifva och jordskifva, att borttaga linietråden ur
åskledaren och att göra afbrott mellan relaisen och åskledarens jordskifva. Äro
ledningarne afledningsfria erhålles intet utslag i galvanometern.
När afledning gifvit sig tillkänna, böra äfven stationens /«m«-åskledare
noggrant pröfvas. Detta sker genom att vid stationens profstolpe, som bör stå
utanför linieåskledarne, göra afbrott, då ingen utgående ström bör erhållas,
såvida nämnda åskledare äro afledningsfria.
För att utröna, om en kontakt finns inom stationen, plägar man endast
uttaga ur åskledarens linieskifva en af de linier, hvilka skulle vara i beröring
med hvarandra, i fall kontakten ej funnes inom stationen. Upphör då den ena
relaisen att slå för skrift från den andra apparatens nyckel, så är stationen fri.
Obehöriga beröringar mellan trådar och apparater kunna inom en station
förekomma, utan att gifva sig tillkänna derigenom, att en relais eller
skrifapparat slår för skrift från den andra apparatens nyckel. Sålunda kunna
elektro-magnetlindningarnes begynnelse- och slutändar komma i beröring med den
metallskifva, på hvilken elektromagneterna äro uppställda, eller ock med »nedre
ankaret» (d. v. s. det jern, uti hvilket elektromagnetbenen äro inskrufvade).
Någon ström kan i detta fall ej gå igenom lindningshvarfven, alldenstund det
finns en genare väg genom bemälde skifva eller jern. Om på detta sätt relai-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
