- Project Runeberg -  Lärobok i telegrafi /
116

(1878) [MARC] Author: Carl Alfred Nyström - Tema: Telecom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Liniernas framdragande mellan stationerna; deras isolerande m. m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

isolatorkupan strålar tillbaka värme mot den inre och skyddar sålunda den inre
från att alltför hastigt afkylas.

En grof och ojemn yta förmår, i högre grad än en glatt och jemn,
kondensera fuktighet ur luften. Isolatorerna böra således hafva jemna och glatta
ytor, i synnerhet på den inre ytan af ytterkupan samt på hela den inre kupan.

De dubbla kuporna verka äfven i ett annat afseende fördelaktigt. Då
elektriciteten skall genom lagret af kondenserad fuktighet söka sig väg från tråden
till jernkroken, blir, genom begagnandet af dubbel kupa, denna väg längre, än
om enkel kupa används, d. v. s. ett större motstånd ställer sig i förra fallet i
vägen för elektriciteten; och ju större motståndet är, desto mindre elektricitet
går bort. I detta afseende är det äfven fördelaktigt, att kuporna äro så trånga
som möjligt; ty då blir vägen till kroken smalare, hvarigenom motståndet
också ökas.

Men en olägenhet anses också vara förenad med användandet af trånga
och djupa kupor. De äro nemligen mera svåråtkomliga för rengöring.
Rengöring erfordras alltemellanåt, dels emedan dam med tiden fäster sig på
kupornas ytor, hvarigenom dessa blifva likasom ojemna och få större förmåga att
kondensera fuktighet, dels ock emedan spindlarna tycka om att i synnerhet,
såsom det påstås, i trånga hattar, sammanväfva yttre kupan med den inre samt
den sednare med kroken så, att, när fuktighet samlar sig i väfven, elektriciteten
får en kort väg från yttre kupans underkant direkte till kroken och utan att
behöfva taga den långa omvägen utefter kupornas ytor.

Ifrån att för några år sedan hafva "varit ganska ofullkomliga, äro
isolatorerna numera särdeles goda. Den portion elektricitet, som nu genom deras
förvållande går förlorad, är obetydlig och mindre än den, som bortgår genom
trådens omedelbara beröring med luften. Yore det möjligt att hålla linierna i
alldeles felfritt skick, skulle isolatorerna ej lägga hinder i vägen för direkt
telegrafering, äfven vid ogynsam väderlek, på sträckor af 100 mil och derutöfver.

Fig. 76.

Vid liniernas indragande i stationerna genom väggen bör förekommas, att
regn bildar ledning mellan tråden och väggen. Vid den på isolatorerna
fastgjorda linietråden fastlödes en koppartråd, som får gå in uti ett i väggen insatt
glasrör (fig. 76), som utåt har en kupformig förlängning, hvilken bildar ett
slags paraply öfver tråden, der han går in i röret. Tråden hålles uti rörets
midtellinie medelst en eller tvenne korkar, som äro inträngda i röret samt för
tråden genomborrade i midten. Dessa rör anbringas straxt ofvanför de
isolatorer, hvilkas trådar de skola emottaga, så att den vidlödda koppartråden går

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:20:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cantele/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free