Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Strömgreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
sammans bilda den ursprungliga tråden, blir det motstånd, desamma i detta
läge utöfva, lika med motståndet i den ursprungliga tråden eller hälften af det
motstånd, de hvar för sig utöfva. Motståndet undergår ingen förändring, om
trådhalfvorna skiljas från hvarandra på ett eller annat ställe, endast de vid
ändarne äro i omedelbar förening med hvarandra.
Delar man en tråd på enahanda sätt (d. v. s. efter längden) i t. ex. fyra
lika delar, så utöfvar hvar och en af dessa fjerdedelar ett motstånd, som är
fyra gånger större än den ursprungliga trådens. Sammanfogas åter de fyra
tråddelarne så, att de bilda den ursprungliga tråden, utöfva de tillsammans ett
motstånd, som är endast en fjerdedel af motståndet i hvar en af dem. Det är
dock likgiltigt, om de utefter hela längden ligga tillsammans mot hvarandra,
blott de fyra ändarne å ömse håll äro med hvarandra omedelbart förenade. Ej
heller blefve motståndet förändradt, om hvar och. en af de fyra delarne kunde
ombyta form så, att den i genomskärningen blefve cirkelformig såsom en vanlig
tråd, i stället för att, till följd af klyfningen, till genomskärningsytan utgöra
en qvartscirkel. Äfven kunna vi utbyta en eller flera af de fyra delarne mot
andra ledningstrådar, blott ledningsmotståndet är lika. Om fyra ledningstrådar,
vare sig af lika eller olika längd, men med sinsemellan lika motstånd, med
hvarandra förenas »i bredd», d. v. s. så att deras begynnelseändar, sinsemellan,
och deras slutändar, sinsemellan, bli omedelbart förbundna; så utöfva de
tillsammans ett motstånd, som är endast en fjerdedel af det motstånd, hvarje tråd
för sig utöfvar. Genom ledares förening i bredd med hvarandra blir således
motståndet förminskadt. Det är endast i det fall, att ledarne förenas efter
hvarandra, som det motstånd, de utöfva tillsammans, erhålles genom
sammanläggning af de särskilda ledarnes motstånd.
Om t. ex. 10 trådar, af hvilka hvar och en har motståndet 30, förenas i
bredd, så blir deras »reducerade motstånd» = fg = 3; förenas de åter efter
hvarandra, så blir deras sammanlagda motstånd = 30 + 30 + 30 + .... + 30 =
30X10 = 300.
Om de trådar, som förenas i bredd, hafva sinsemellan lika motstånd, är det
sålunda ganska lätt att finna deras reducerade motstånd: man behöfver
nemligen endast dividera motståndet uti hvilkendera tråden som helst med
trådarnes antal.
Men har man trådar med olika motstånd, blir det, med den hittills vanliga
uppställningen af elektricitetsläran till utgångspunkt, ej så lätt att finna deras
reducerade motstånd (när de förenas i bredd). Vi torde bäst reda oss härmed,
om vi taga vår tillflykt till ett nödfallsbegrepp, som dock i och för sig är
oegentligt, nemligen till ledningsförmågan, hvarmed vi då mena motståndets
inverterade (upp-och-ned-vända) värde. Om en tråds ledningsmotstånd är t. ex.
4 eller så är dess ledningsförmåga J; är en tråds ledningsmotstånd t. ex.
så är dess ledningsförmåga f eller 3.
När en ström skall gå fram genom t. ex. tvenne i bredd förenade ledare,
så anse vi, att dessas ledningsförmåga tillsammans är lika med summan af de
båda särskilda trådarnes ledningsförmågor (likasom ett par hästars förmåga att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
