Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Strömgreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
har motståndet a och den andra motståndet b, vara = -^f— • Trenne samlöpande motstånd
a-)-o
a, b och c reduceras direkte enligt formeln: m = ,^ * , > ut’ hvilken m betecknar det
’ ° ab-\-ac-\-bc
reducerade motståndet. Fyra samlöpande motstånd a, b, c och d reduceras direkte enligt
a.b.c.d
formeln m = ——:—-—-, , o. s. v.
abc-\-abd-\-acd-\- bed
§ 48. När en strömbana emellan tvenne punkter a och b (fig. 85) är
utgrenad till tvenne ledare, af hvilka den ena har t. ex. motståndet m, den andra
motståndet m,; delar sig strömmen mellan dessa ledare i omvändt förhållande
till deras ledningsmotstånd, d. v. s. så att strömdelen i den ena ledningsgrenen
blir så många gånger större eller mindre än strömdelen i den andra
ledningsgrenen, som motståndet i den förra är mindre eller större än motståndet i den
sednare. Algebraiskt betecknas detta sålunda:
s : s’ — m :m.
Om motståndet i den ena ledningsgrenen är t. ex. 10 gånger större än
motståndet i den andra, så blir den strömdel, som går fram genom den sednare,
10 gånger större än den strömdel, som går fram genom den förra. Yid
uträknandet af dessa strömdelars storlek måste man
alltså dela hela strömmen i sådana delar, att 10
af dem kunna tagas åt ena hållet när 1 tages
åt det andra. För verkställandet af denna
utdelning måste man alltså hafva tillgång till 11
delar, af hvilka 10 tagas åt den ena ledaren
samt 1 åt den andra. Hela strömmen måste alltså delas i elftedelar; |J af hela
strömmen gå fram genom den ledaren, som har motståndet 1; genom den
ledaren åter, som har motståndet 10, går endast af hela strömmen fram. Om
t. ex. hela strömmen vore = 2,2; så kommer en strömdel af styrkan 2 att gå
fram genom den förra ledaren, och en strömdel af styrkan 0,2 att gå fram
genom den sednare.
Skulle en ström af styrkan 1,5 4 delas emellan en ledare a med motståndet
127 och en ledare b med motståndet 208; så anse vi denna ström vara delad
i så många delar, att ledaren a kan likasom gifva åt ledaren b en sådan
strömdel för hvarje motståndsenhet, som a innehåller, och att ledaren b kan gifva
åt ledaren a en strömdel för hvarje motståndsenhet ledaren b innehåller.
Tillgången på strömdelar måste alltså vara lika med summan af de båda ledarnes
motståndsenheter, d. v. s. i förevarande fall == 127+208 = 335. Af hela
strömmen 1,54 undfår alltså ledaren a för sin del §§§ och ledaren b Jjjl; men
tf|. 1,54 = 0,96 och fö . 1,54 = 0,58.
Nämnarne i de bråk, som uttrycka delningsgrunden, erhållas alltså genom
de båda motståndstalens sammanläggning; till täljare tagas de båda
motståndstalen hvar för sig. Vid delningens verkställande tages motsatt ledares
motståndstal till täljare i det bråk, som uttrycker huru stor del vare sig ena eller andra
ledaren tager till sig af hela den ström, som är att dela.
Om en ström skall delas emellan en ledare med motståndet 18,5 och en
Fig. 86.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
