Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Motståndsmätningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
q 07
stånd R, d. v. s. att X = 10 . R. Men X är här = x + 27 och R = r + , ’ = r + 2,7.
3 + 27
Insättas dessa värden i stället för X och R, så erhålles:
x + 27 = 10 . r + 10 . 2,7 = 10 r + 27, hvaraf
x = 10 . r.
Äfven här hafva vi sålunda att multiplicera kompenseringsresnltatet i reostaten med 10,
för att finna det obekanta motståndets storlek.
låter man reostaten och det obekanta motståndet byta lindningar, så skulle x bli =
r
—• Denna anordning kau komma till pass vid uppmätning af små motstånd, enär man
sålunda får motståndets storlek uttryckt i tiondedelar af reostatenheten.
På sednaste tiden hafva åtskilliga differentialgalvanometrar blifvit inrättade med
förbiledning, dock så att de äfven kunna användas ntan denna.
Ett mera praktiskt sätt att justera förbiledningstråden torde vara följande: man insätter
differentialgalvanometern likasom till vanlig mätning; i x-ledningen insattes ett kändt
motstånd; af reostaten insläppes ett motstånd, som är = en tiondedel af det nyssnämnda;
förbiledningstråden afpassas så, att galvanometern visar 0°.
Differentialgalvanometrar förekomma oek så inrättade, att x blir = 100 r eller — 1000 r.
Medelst en reostat om t. ex. 10000 S. E. skulle man alltså, med tillhjelp af galvanometrar
med så stor »multiplicerande förmåga», kunna uppmäta ända till 1000,000 och 10000,000
S. E. motstånd.
§ 61. Snart sagdt med hvilken känslig galvanometer som helst kan man
anordna en af polarisationen inom batteriet oberoende motståndsmätning, om
galvanometern, reostaten och det obekanta
motståndet infogas i en s. k. »Wheatstones
brygga» (fig. 111). Denna brygga bygges
helt enkelt sålunda. På ett bräde fästas
de fyra ytterkontakterna a, b, c och d.
Mellan a och c infogas reostaten 11;
mellan c och d det obekanta motståndet;
mellan b och c galvanometern; mellan a och b
infogas ett till sin storlek noggrant bestämdt
motstånd; så ock mellan b och d.
Batteriet insättes mellan a och d. Reostaten
kompenseras tilldess att galvanometernålen
ej rör sig, vare sig att kedjan uti batteriledningen öppnas eller slutes.
Storleken af motståndet x finnes då ur:
a b : R == b d x, hvaraf
Om t. ex. bd= 100 S. E., ab= 10 S. E. och R — 4870 S. E., så är x =
48700 S. E.
Vanligen använder man i hvardera af de båda ledningarne ah och bd trenne
likasom uti en reostat sinsemellan förbundna motståndsrullar om resp. 10,100 och
1000 enheters motstånd. För att få mätningen på ett lämpligt sätt anordnad, kan
man behöfva taga ab den ena gången större, den andra gången mindre än bd. Om
t. ex. x är större än reostatens hela motstånd, måste bd vara större än a b; är åter
fig. ill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
