- Project Runeberg -  Lärobok i telegrafi /
166

(1878) [MARC] Author: Carl Alfred Nyström - Tema: Telecom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Motståndsmätningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166

x mindre än reostatenheten måste a b vara större än bd. Medelst motståndsrullarne
afpassar man då dessa båda motstånd sinsemellan till storleken så, att bd förhåller
sig till a b som 1000:10 eller som 1000:100 eller som 1000:1000 eller som
100:1000 eller som 10:1000. Den proportion, man emellan dessa motstånd
begagnar, kallas bryggans ration. Åsyftar man stor känslighet, bör man
begagna en galvanometer med astatiskt nålpar och många lindningshvarf; ju större
elektromotoriska kraften och ju mindre motståndet hos batteriet äro, desto
noggrannare blir kompensationen.

§ 62. Enär vià telegrafiska mätningar det ofta förekommer, att en fuktig ledare ingår
i æ-ledningen; torde det vara erforderligt att visa, hvilket inflytande på mätningsresultatet
polarisationen inom denna fuktiga ledare kan utöfva. När, vid bussolmätning, batteriet slutes
genom bussolen och den fuktiga ledaren, motverkas batteriets elektromotoriska kraft af
polarisationen inom den fuktiga ledaren. Denna polarisation utgör nemligen en elektromotorisk
kraft i motsatt riktning mot batteriets. Kallas batteriets elektromotoriska kraft E och
polarisationens elektromotoriska kraft p, batteriets motstånd B, bussolens motstånd ß och
motståndet i den fuktiga ledaren x, så blir alltså uttrycket för den vid första slutningen
verkande strömmen

_ E — p
~B + ß + x

När sedermera batteriet slutes genom bnssolen och reostaten samt i den sednare
kompenseras tilldess att det förra utslaget återfåtts, så blir, om r betecknar det till
kompensationens åvägabringande erforderliga reostatmotståndet, uttrycket för strömstyrkan:

E



B + ß
E —p
B + ß + æ



Af

E

B + ß+r

(B + ß + r)

fås

x — r —t-

För att finna det verkliga motståndet, bör man alltså från kompeuseringsresultatet i
reosta-P

mycket mindre, ju större E är och

ten draga — (B + ß + r). Sistnämnda qvantitet blir

ju mindre B äfvensom ß är. Enär p ej gerna kan vara större än elektromotoriska kraften

2

Fig. 112.

inom 2 batterielementer, så kan —. hvaruti n utmärker antalet

n

elementer uti undersökningsbatteriet, antagas vara största värdet

af Är r ett mycket stort tal, kan B + ß negligeras vid

sidan af detsamma.

Om vi t. ex. med ett undersökningsbatteri om 50
elementer erhållit 8000 S. E. till direkt mätningsresultat, så kan, för

såvidt batteriets motstånd ej är särdeles stort,

2 ■ 8000
50

eller 320

S. E. anses vara det mesta, som man behöfver draga bort från
det direkta mätningsresultatet. Det rätta motståndet ligger alltså
emellan 7680 och 8000 S. E. Tillförlitligheten betingas dock,
såsom förut blifvit nämndt, äfven deraf att batteriets elektromotoriska kraft vid båda
mätningarne är densamma.

Polarisationens inflytande vid differentialmätning finnes ur följande:
Polarisationsströmmen verkar i den till x-ledningen hörande galvanometerlindningen
försvagande på hufvudströmmen; inom den till reostatledningen hörande lindningen åter
förstärkande. Uti fig. 112 antydes hufvudströmmen med de med fjäder försedda pilarne; pola-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:20:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cantele/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free