Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Om dubbeltelegrafering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
Frischens och Siemens-Halskes apparat har tvenne likadana lindningar
kring elektromagneterna, och ali kompensation åstadkommes medelst en reostat.
Som deras apparat är särdeles enkel att beskrifva, välja vi till en början den
såsom exempel för att visa, huru dubbelskrifning kan åstadkommas.
Fig. 141 (se föreg, sida) visar tvenne stationer, försedda med
dubbelskrif-ningsapparater. När stationen A trycker ned nyckeln, blir batteriet slutet
genom tvenne särskilda ledningskedjor, nemligen genom dels kedjan 1, 2. 3, 4,
5, 6,, linien, ledningen i stationen B samt jorden och dels kedjan 1, 2, 3, 7,
8, W, 9 och 10. Hvardera ledningskedjan eger lika många hndningshvarf uti
mottagningsapparaten. Motståndet W (en reostat) afpassas så, att motståndet
blir i den ena ledningskedjan lika stort som i den andra. Strömstyrkan blir
följaktligen äfven lika uti båda kedjorna; och emedan den ena kedjans ström
går omkring elektromagneten i motsatt riktning mot den andra kedjans ström,
så kommer batteriet vid stationen A icke att verka på samma stations
mottagningsapparat. Återstår nu att se, om strömmen från stationen B har tillträde
till mottagningsapparaten vid A, ehvad läge nyckelhäfstången vid A må hafva,
och om samma ström kommer att städse utöfva lika stark verkan på nämnde
apparat.
1:0. Om häfstången vid A hvilar mot klacken, så går den från B
kommande strömmen först genom de egentliga elektromagnetlindningarne (i figuren
dragna närmast omkring jernet) till 3. Här finnas tvenne vägar till jorden,
nemligen en genom nyckelns häfstång och klack samt en genom
motlindnin-garne och reostaten; men emedan motståndet på den förra vägen är
ojemförligt mindre än motståndet på den sednare, går så godt som hela strömmen den
förra vägen.
2:0. Om häfstången berör hvarken klacken eller städet, så kan strömmen,
kommen till 3, ej gå samma väg som nyss till jorden, utan tvingas att gå
genom motlindningarne och reostaten. Denna ström går, såsom man lätt finner,
i en ech samma riktning genom båda lindningarne och verkar således från
dubbelt så många hvarf på elektromagneterna. Attraktionen skulle då bli 4
gånger starkare än nyss, om strömmens styrka vore oförändrad. Men nu är
strömmen endast hälften så stark, sedan ledningsmotståndet i kedjan blifvit
fördubbladt derigenom, att det blifvit förökadt genom motståndet uti motlindningen och
uti W. Attraktionen blir således densamma som förut.
3:0. Om häfstången berör städet, kan den inkommande strömmen, då den
framkommit till 3, gå ned till jorden antigen genom batteriet eller genom
motlindningarne. Vid denna punkt 3 delar han sig följaktligen. Huru stor del
går den ena och huru stor del går den andra vägen, beror af motståndens
olikhet. Är motståndet uti batteriet jemförelsevis obetydligt, så går större
delen af strömmen genom detta till jorden. Denna del af strömmen verkar
således på elektromagneterna från lika många lindningshvarf som i första fallet,
och strömmens styrka är ej heller nu särdeles mycket förminskad, oaktadt
motståndet från 3 till jorden nu är något större, än då väg till jorden fanns
genom häfstången och klacken. Är batteriets motstånd mera betydande, så blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
