Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Om dubbeltelegrafering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
Exempel för beräkning af attraktionen vid dubbeltelegrafering enligt förestående system.
Antag:
liniens.............................. motstånd = 800 S. E.
hvardera linieledningcns ...... » = 800 »
» kompeu8.-lindningens » = 800 »
» reostatens ............ » = 1600 »
» batteriets............... » = 240 »
» » elektromotoriska kraft = 1800.
Strömmens magnetiserande moment inom mottagningsapparaten på A för de båda nycklarnes
olika lägen finnas ur följande tabell. Attraktionen är, såsom vi veta, proportionel emot
qvadraten på den effektivt magnetiserande strömmens styrka.
Nyckelhäfstången på stationen A. Nyckelhäfstången på stationen B.
mot klacken. mot städet. i sväfvande läge.
mot klacken ........................ 1. — 4. 0,625 7. —
mot städet.......................... 2. 0 5. 0,682 8. 0,326
i sväfvande läge .................. 3. — 6. 0,652 9. —
När nyckelhäfstången på A är i beröring med städet, och nyckelhäfstången på B
befinner sig i sväfvande läget, inverkar alltså strömmen på afsändningsstationen
mottagningsapparat med det magnetiserande momentet 0,326 eller med omkring 60 procent af det
normala (för hvilket samma apparat bör gifva skrift). Det magnetiserande momentet hade i
detta fall bort vara 0 eller åtminstone endast en obetydlig del af det normala.
När båda nyckelhäfstängerna beröra städen, är strömmen i linien = 0. Strömmens
magnetiserande moment i detta fall beräknas då enklast så, som om linieledningen vore
afbruten. Hvardera apparaten slår då för strömmen från den stations batteri, till hvilken
apparaten hörer, alldeles som om linieledningen vore borta. Samma resultat erhålles
emellertid, äfven om man anser strömmen gå fram genom linien i båda riktningarne. Inom
hvardera stationen erhålles nemligen då strömstyrkan = 1,2063. Deraf utgår från hvardera
stationen på linien 0,57692, verkande på såväl den ena som den andra apparatens
linielind-ningar. Emedan de båda sålunda erhållna linieströmmarne äro inom de båda linielindningarne
lika starka och verka i motsatt riktning, så upphäfva de hvarandras verkningar derstädes.
Inom hvardera stationen går genom kompensatiouslindningen från eget batteri strömmen
0,62937 och från den motsatta stationens batteri, i samma riktning, strömmen 0,05245.
Strömmarnes magnetiserande moment alltså = 0,62937 + 0,05245 = 0,68182. Vore
batterierna deremot stälda så, att de i linien lemnade strömmar af lika riktning, så blefve i
förevarande fall deras magnetiserande moment i linielindningen = 0,57692 X 2 = 1,15384
och i kompensationslindningen = 0,62937 — 0,05245 = 0,57692. Emedan nu de
magnetiserande momenten inom dessa båda lindningar motverka hvarandra, erhölle man alltså det
effektivt magnetiserande momentet = 1,15384 — 0,57692 =0,57692, sålunda något mindre
än förnt.
Vi införa här ytterligare ett exempel för beräkning af de särskilda strömmarnes
magnetiserande moment vid dubbeltelegrafering af förevarande slag. Om på såväl ena som andra
stationen elektromotoriska kraften = 10800, batteriets motstånd = 1440 S.E., linielindningens
motstånd = 1200 S.E., kompensationslindningens motstånd = 1200 S.E., samt om liniens
motstånd = 4800 S.E. och kompensationsreostatens motstånd = 6000 S.E.; så erhållas på
stationen A, i nyckelhäfstängernas särskilda lägen på de båda stationerna, följande siffervärden
för strömmarnes magnetiserande moment:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
