Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Lagarne för telegrafliniers laddning och urladdning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•251
Den laddning, som på en kabel åvägabringas, fördelar sig lika längs efter
hela kabeln, i fall den med batteriet icke förenade ändan af kabeln är från
jorden isolerad. Det elektrostatiska trycket blir nemligen i sådant fall ett och
samma utefter kabelns hela längd. Är den med batteriet icke förbundna ändan
af kabeln förenad med jorden, blir trycket vid denna ända = 0, och endast
vid batteripolen är trycket lika som i föregående fall. Om linien AB (fig. 155)
föreställer den elektromotoriska kraftens storlek och sålunda äfven det
elektrostatiska trycket vid batteripolen, så blir, om linien B C isoleras vid C, nämnde tryck
lika stort å samtliga genomskärningsareor ddd af ledningskedjan. Laddningens
qvantitet på (omkretsen af) hvarje särskild genomskärningsarea är proportionel
mot det derstädes för handen varande elektrostatiska trycket. Alltså kunna
linierna da anses såsom uttryck för laddningen på de särskilda
genomskärningsareorna af linien dddd; ytan af parallelogrammen AB CL kan då anses såsom
uttryck för liniens hela laddning.
Är linien deremot förenad med jorden vid C, så erhåller man linierna de
såsom uttryck för det elektrostatiska trycket och på samma gång för
laddningens storlek på de särskilda genomskärningsareorna dddd. Triangeln ABC
blir då det grafiska måttet på hela laddningens storlek. Man finner häraf, att
laddningen är på den öppna linien
dubbelt så stor som på den slutna.
Laddningen på den slutna linien är störst invid
batteripolen; vid liniens motsatta ända
minst.
Yi’hafva redan (sidd. 228—235)
angifvit sättet att uppmäta storleken af en
laddning. Vi erinra, att denna storlek Q
är proportionel mot sinus för halfva den utslagsvinkel v°, som erhålles i en
galvanometer, som, när ledaren (ögonblickligen) laddas, befinner sig insatt mellan
densamma och batteriet; varande nämnde utslagsvinkel, om inga afledningar äro
för handen, lika stor som den, som erhålles, när ledaren urladdas. Alltså
Q = Sin. £ .......................................... (6)
När nu laddningen för en viss kabel och en viss elektromotorisk kraft
blifvit utrönt, kan laddningen för en annan kabel och «n annan
elektromotorisk kraft lätt beräknas.
I fråga om luftlinier kunna ej några dylika beräkningar anställas, dels
emedan härför erforderliga utredningar saknas, dels för det att de
förhållanden, under hvilka ifrågavarande laddningar komma till stånd, äro allt för
skiftande. De faktorer, hvilkas inverkan härvidlag behöfde utrönas, äro både
många och invecklade, hvadan föga troligt är, att desamma kunna nöjaktigt
utredas.
Emellertid är det påtagligt, att en hiftlinies laddning »förmåga måste, under
för öfrigt lika omständigheter, tilltaga proportionelt mot dess längd. Med
tilltagande diameter tillväxer laddningsförmågan ock, likväl icke proportionelt, utan
Fig. 165.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
