Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Lagarne för telegrafliniers laddning och urladdning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•266
insläppningen i linien upphör. Likasom om hos det elektriska ämnet förefunnes
vis inertiæ, fortfar emellertid strömstyrkan på mottagningsstationen att stiga,
tilldess att densamma uppnår sitt maximum i punkten b. Nu börjar
strömstyrkan på mottagningsstationen att gå ned, på samma sätt som liniestycket bo.
Härunder har inträffat en ny batterislutning på afsändningsstationen, men det
oaktadt fortfar strömstyrkan att ytterligare gå ned något, nemligen till dess att
densamma vid minimipunkten c ånyo börjar gå uppåt. Den nya maximipunkten
d kommer nu att ligga något högre än i, eftersom den nya strömmen vidtog,
medan linien ännu var i besittning af laddning efter den närmast föregående
strömmen. Af dylik anledning komma de efterföljande maximipunkterna att
höja sig ännu något mer, tilldess att desamma slutligen komma att inträffa på
ungefär lika stor höjd öfver OX.
En apparat, som vore instäld för strömstyrkan OD, komme icke att
upptaga den första signalen. Den närmast följande utföllo något för kort. Den
tredje eller fjerde samt de derefter följande blefve af normal, mot tiden för
teckengifningen svarande längd. Under hela signaleringen uppgår strömmen vid
mottagningsstationen ej någon gång till sin fulla styrka; icke heller hinner
strömstyrkan derstädes att gå ned till noll. Endast medelst variationer uti
laddnings-strömmarnes styrka har man alltså i detta fall åvägabragt signalbildningen på
mottagningsstationen. ,,
Allt efter som
tidsmomenten för
ströminsläppnin-gen och liniens förbindande
med jorden göras längre eller
kortare, komma maximi- och
minimipunkterna att falla på
längre afstånd ifrån eller
närmare intill linien DO. En
vanlig Morse-apparat kan ej
hållas i vederbörlig gång, med
mindre strömmen under sina
oscillationer passerar de båda
till följd af ankarets olika lägen skiljda värden, vid hvilka jemnvigt emellan den
magnetiska attraktionen och fjederns spännkraft inträffar. Dessa båda värden
äro belägna närmare hvarandra, i den mån apparatens konstruktion är
fullkomnad, dess slag förminskas och häfstångens vigt är obetydlig.
I den mån tidsmomenten för liniens omvexlande förening med batteriet
och med jorden tagas större, blir behofvet af känsligt mottagningsinstrument
mindre. Göras dessa tidsmoment t. ex. dubbelt så stora, så infalla krokliniens
maximi- och minimi-punkter på betydligt större afstånd från linien D C (fig.
162). Såsom synes af figuren, kommer nu äfven den första signalen att på
mottagningsapparaten gifva sig tillkänna, nästan lika fullständigt som de öfriga.
Äfven genom att öka strömstyrkan kan man, dock endast inom vissa
gränser, göra behofvet af känsligt mottagningsinstrument mindre känbart.
IPipMi*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
