Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Omkastade strömmar; polariserade mottagningsapparater; snabbtelegrafering; Wheatstone's avtomatiska telegraf; Siemens polariserade mottagningsapparat för Indo-Europeiska telegraflinien; dubbelstiftsapparaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•311
armen g uti det i fig. 185 antydda läge, ligger det på dess axel urfilade planet
ej längre horisontalt; och axeln h hindrar då armen i att komma fram.
Huruvida armen i kan komma fram under axeln h eller ej, beror alltså af huruvida
armen g hänger fritt nedåt eller befinner sig tillbakakastad uti det i figuren
utsatta läget. Har nu armen i passerat förbi axeln h, kommer samma arm att
medelst en på densamma befintlig tvärsprint, under sin rörelse åt höger samt
nedåt, drifva armen g tillbaka så, att haken på armen t kan gripa framför
tvärsprinten i’armen g under större delen af det halfslag, som armen i
verkställer, näst efter det att densamma passerat axeln h. Om armen e nu innehar
sitt nedre läge, kommer alltså dess hake att gripa emot tvärstiftet i armen g,
när denna, ej längre förd åt sidan af den roterande armen i, ånyo söker att
få hänga ned af sin egen tyngd. Om nu ej armen d föres uppåt, så att haken
å armen e ånyo hinner afkastas, under det att armen i fullbordar nästa
halfslag, kommer alltså samma arm att i sin rörelse stadnas af axeln h. Armen i
roterar emellertid ej med större hastighet, än att polförlängningen qx hinner
attraheras och repelleras flera gånger, under det att armen i fullbordar det
sednare halfslaget. Pågår telegraferingen utan uppehåll, kommer alltså armen i
att kunna passera under axeln h, äfven om denna, när i börjar sitt sednare
halfslag, är vriden så, att armen «, om den då befunnit sig invid axeln h, icke
skulle hafva kommit fram under densamma.
Huru snart urverket arreteras, efter det att telegraferingen upphört, beror
af i hvilket läge armen i befinner sig, när telegraferingen upphör. Har då
armen i kommit inemot sitt nedersta läge, kan den få fullborda mer än iy2
slag innan han stöter emot axeln h.
På det att det gående verket ej må vid plötslig arretering taga någon
skada till följd af den stöt, det kan få erfara från regulatorsinrättningens
lefvande kraft, är drefvet till den axel, å hvilken armen i är fästad, angjordt
endast medelst påskjutning och friktion emot en ansats på axeln. Efter det
att armen i arreterats, kan alltså drefvet till dess axel möjligen något fortgå i
sin rörelse, nemligen tilldess att friktionen konsumerat nämnde lefvande kraft.
Med den nu beskrifna avtomatiska inrättningen för urverkets utlösning och
stadnande är den automatiska omkastaren för dubbelströmsöfverdragning
kombinerad. Den nedre ändan af den omkring axeln v rörliga tvåarmade
häfstången l, uti hvilken axeln h är instucken med sin ena tapp, drages af
spiral-fjedern y åt ett håll och stötes af armen i, när denna träffar axeln k, åt det
motsatta. Den axel, å hvilken armen i blifvit anbragt, är med sin ena tapp
inskjuten i den främre väggen och går med sin andra tapp genom den bakre
väggen, varande armen i fästad på den utskjutande delen af denna tapp. Axeln
för armen i har alltså stadigt fäste i de båda väggarne. Sådant är deremot
ej förhållandet med axeln h, hvilken endast med sin ena ända har stadigt fäste
uti den främre väggen och med sin andra ända är insatt uti öfre ändan af
häfstången 1. Der denna axel går genom den bakre väggen, är i denna
upptagen en aflång, straxt ofvanom bokstafven h i figuren antydd öppning. Enär
tapphålet för samma axel i den främre väggen är temligen rymligt, kan sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
