Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Omkastade strömmar; polariserade mottagningsapparater; snabbtelegrafering; Wheatstone's avtomatiska telegraf; Siemens polariserade mottagningsapparat för Indo-Europeiska telegraflinien; dubbelstiftsapparaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31S
Pappersrimsan löper ut från en under instrumentets plint befintlig låda,,
inom hvilken rullen rörer sig horisontalt, icke vertikalt såsom på de här förut
beskrifna apparaterna. Den här antydda förändringen med pappersrullens
afveck-ling är emellertid numera vidtagen äfven på flera vanliga mottagningsapparater.
Löpverkets hastighet kan efter behof regleras, naturligtvis inom vissa
gränser.
Ehuru afsedd för dubbelströmstelegrafering, kan apparaten, såsom nämndt,,
äfven användas vid telegrafering med enkel ström.
§ 107. Såsom vi i Fysiken hafva inhemtat, erhåller man
induktionsströmmar, så till sägandes, alltid parvis; på en induktionsström i ena
riktningen följer alltid en dylik ström i motsatt riktning. Det fordras särskilda
anordningar för att, med undanrödjande af verkan från de i den ena riktningen
gående strömmarne, få de i den andra riktningen gående att verka ostördt efter
hvarandra. Det låg alltså nära till hands att för nu sednast framstälda slag
af telegrafering använda induktionsströmmar.
Siemens, hvars magnetoelektriska induktions-apparat vi i det följande lära
känna, har sökt medelst induktionsströmmar tillgodogöra samma apparat för
avtomatisk morsetelegrafering. Vi underlåta nu att närmare beskrifva denna
apparat; det torde för tillfället vara tillräckligt att nämna, att medelst
densamma kunna erhållas ganska starka induktionsströmmar, samt att lemna några
antydningar af grunderna för apparatens konstruktion. Medelst en urhuggen
pappersrimsa och en tjenlig mekanisk tillställning anordnade Siemens så, att,
när ström i ena eller andra riktningen skulle sändas ut på linien, denna sattes
i förbindelse med induktorns lindningar i det ögonblick induktionsströmmens
intensitet blef som störst. Ett stift trycktes nemligen emot pappersrimsan, hvarje
gång induktionsströmmen i såväl ena som andra riktningen borde uppträda med
sin största intensitet. Inträffade nu detta stift uti ett hål i rimsan, så kom det
i ledande förbindelse med en metallcylinder, öfver hvilken rimsan löpte fram.
Härigenom åvägabragtes liniens förbindelse med ena ändan af induktorstråden,
hvars andra ända var i permanent förbindelse med jorden. Häraf åter
förorsakades den för teckenbildningen erforderliga omkastningen af den polariserade
mot-tagningsapparatens häfstång, hvilken qvarstannade i sitt sålunda åvägabragta läge.
intilldess att hon af ström af motsatt riktning kastades tillbaka. Huru snart
denna tillbakakastning komme att ega rum, betingades naturligtvis af huru snart
det förr omnämnda stiftet ånyo inträffade i ett hål å rimsan vid de tillfällen,
då induktorn kunde afgifva ström af motsatt riktning. Alltså erhöllos prickar,
i fall stiftet inträffade i ett hål å rimsan, hvarje gång det rörde sig emot denna.
För att ett streck skulle blifva telegraferadt, måste stiftet, sedan det inträffat
uti ett hål å rimsan och derigenom bragt häfstången å emottagningsapparaten
i det skriftafgifvande läget, tvenne gånger slå emot rimsan, innan det ånyo
inträffade uti ett hål å denna.
Den här antydda apparaten synes emellertid ej hafva tillvunnit sig någon
mera, afsevärd praktisk användning, hvarföre dess närmare beskrifning här
förbigås. Åtskilliga äldre försök att åvägabringa avtomatisk aftelegrafering hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
