Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Omkastade strömmar; polariserade mottagningsapparater; snabbtelegrafering; Wheatstone's avtomatiska telegraf; Siemens polariserade mottagningsapparat för Indo-Europeiska telegraflinien; dubbelstiftsapparaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•314
ock endast ett historiskt intresse. I allmänhet användes dervid s. k.
släpkontakter. Så t. ex. lät man en liten knippa metallnålar släpa utefter det öfver
en metallcylinder framlöpande, för telegraferingens åvägabringande urhuggna
papperet, för att komma i kontakt med cylindern i de tidsmomenter, då ström
vare sig i ena eller andra riktningen skulle utsändas på linien. Nålknippan
nöttes samt ref af papperssmulor, som föranledde osäkra kontakter.
Wheatstone torde hittills vara den ende, som vid konstruktionen af en
avtomatisk aftelegraferingsapparat för morseskrift (transmitter) lyckats öfvervinna
de mötande hufvudsakliga praktiska svårigheterna.
§ 108. Vid anordnandet af batteri-ledningarne uti en mellanstation på en
linie, der man arbetar med dubbelström, måste man taga följande
omständigheter i betraktande.
Enär såväl skrift- som omkastningsströmmen måste uti en viss riktning
gå genom det polariserade mottagningsinstrumentets lindningar, är det icke
likgiltigt, hvilkendera af de båda till lindningarne hörande ytterkontakterna
förbindes med liniesidan eller med jordsidan af ledningen. Antag nu, att samtliga
mottagningsinstrumenter på en linie, hvars hufvudriktning är t. ex. N—S, med
stationerna A, B, G, D o. s. v. blifvit instälda så, att de arbeta för
skriftström, som går i riktning från den nordligaste stationen, A, söderut. Stationen
A måste då alltid hafva kolpolen i förbindelse med nyckelns städ. Den
motsatta, sydliga ändstationen deremot måste hafva zinkpolen stäld till nyckelns städ.
På en mellanstation hvilken som helst, låt vara G, måste man ställa kolpolen
till den nyckels städ, med hvilken man telegraferar söderut (till B, E o. s. v.),
men zinkpolen till den nyckels städ, med hvilken man telegraferar norrut (till
B, A).
Enär man nu (der man för telegrafering med dubbelström använder vanlig
enkel-ströms-nyckel) måste förena batteriets zinkpol med klacken på den nyckel,
hvars städ är förenadt med kolpolen, och tvärtom; så kommer nu, ifall man
för de båda till ett och samma öfverdragningssystem hörande apparaterna
begagnar gemensamt batteri, den ena nyckelns klack att bli förbunden med samma
batteripol som den andra nyckelns städ och den förstnämnda nyckelns städ att
bli förbundet med samma batteripol som den sednare nyckelns klack. Den
gemensamma ledningen till jorden är tagen inuti batteriet.
Såsom vanligt vid enkel-ströms-öfverdragning hemtar den ena
mottagningsapparatens städ sin förbindelse med batteriet från motsatta nyckelns städ.
Mottagningsapparatens klack hemtar batteri från häfstången på tillhörande
sjelfverkande strömledare; börande alltså den sednares städ vara förenadt med
samma batteripol som tillhörande nyckels städ.
Med stöd af hvad nu här blifvit yttradt angående batteriledningarnes
framdragande samt hvad å sidd. 297—299 förekommit rörande åvägabringandet af den
för öfverdragningen erforderliga sjelfverkande strömledaren, torde det vara lätt att
af fig. 186 inhemta, huru ledningarne (enligt Varley’s system) anordnas på en
mellanstation af ifrågavarande slag. För hvardera enkel-apparaten äro
upptagna tvenne strömledare för hand C., B och C’, B’. Af dessa användas B och.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
