Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Kabelundersökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•422
utom medelst en särskild shunt, insatt emellan ytterkontakterna e och d, bör
skyddas mot inverkan af starka strömmar. Denna shunt bör vara inrättad så,
att 77^, yfa eller af den ström, som går fram mellan e och d, kommer in
i galvanometern. Till en början insläppes då i galvanometern endast af
denna ström; men efter hand, i den mån kompenseringen uppnår sin
fullbordan, insläppes större del af ifrågavarande ström; slutligen insläppes hela
strömmen. Medelst batterinyckeln skaffar man sig den riktning af strömningen,
man önskar.
När undersökning af förevarande slag utföres vid faktoriet, har man
vanligen ett afsevärdt motstånd i tilledningstrådarne att draga ifrån det motstånd,
man vid mätningen erhållit såsom direkt kompenseringsresultat.
Med temperaturen ändrar sig kopparen något olika, allt efter som den är
mer eller mindre ren. Den absolut rena kopparen t. ex. ändrar sig nemligen
något mera än koppar, hvars ledningsförmåga är 90 % af den förras. Dock
är denna skiljaktighet obetydlig. När temperaturförändringen icke är allt för
stor, kan man uppskatta förändringen för koppar om 90 % ledningsförmåga
till omkring l/3 % per grad Celsius eller 1/s % per grad Fahrenheit.
Har man funnit motståndet hos ledningstråden i 4 knöts kabel jemte
tilledningstrådarne vid 9° C. vara t. ex. 50 Ohms enheter; och är motståndet hos
tilledningstrådarne 1,4 Ohms; så blir motståndet i kabelns ledningstråd vid den
för handen varande temperaturen = 48,6 Ohms samt vid 24° C. = 48,6
-)-1 48 6
+ 5-15• = 51,03 O. e. Per knot blir motståndet alltså = 12,76 Ö. e.
o 100
Undersökes kabeln nedlagd i vatten, går ock någon, ehuru endast en högst
obetydlig, del af strömmen genom isoleringsämnet; ledningsförmågan fås då
något, ehuru obetydligt, större än den är.
För att i procent af den rena kopparens ledningsförmåga finna specifika
ledningsförmågan hos kabeln, behöfver man känna dels ledningstrådens längd
och diameter, dels dimensionerna af och ledningsmotståndet hos ett stycke tråd
af ren koppar. Dervid inför man emellertid vanligen trådarnes vigt per
längdenhet såsom representerande deras genomskärningsarea.
Man har funnit, att motståndet hos 1 knot tråd af ren koppar, vägande
1 pound, är vid 24° C. = 1192,33 Ohms. Vi antaga, att den ledningstråd,
hvarom i exemplet varit fråga, väger 105 pounds per knot.
För den tråd, som utgöres af ren koppar, sätta vi diametern = d och
specifika ledningsförmågan = 100; för den i exemplet behandlade tråden sätta
vi diametern = d’ och specifika ledningsförmågan = x. Eftersom motståndet
är proportionelt mot längden, dividerad med produkten af genomskärningsarean
och specifika ledningsförmågan, erhålla vi då, förutsatt att äfven den sednare
tråden blifvit uppmätt i ohmader:
l l
d"1 , ’ d"1
T. — 100 7T — -X
4 4
= 1192,33 : 12,76.
Längden l är här för båda trådarne densamma; i stället för genomskärnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
