Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Kabelundersökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•424
det aflästa utslaget beräknas strömstyrkans siffervalör i den ogrenade ledningen,
hvars motstånd är kändt eller lätt uttages.
Sedan undersökningsbatteriets elektromotoriska kraft i jemförelse med det
nyss nämnda elementets blifvit funnen, kan man lätt beräkna siffervalören af
den strömstyrka, som skulle hafva erhållits (i den ogrenade ledningen), om vid
nyss berörde mätning undersökningsbatteriet hade begagnats i stället för det
ensamma elementet.
Sedan man då äfven slutit undersökningsbatteriet utåt kabeln samt afläst
det dervid erhållna utslaget, har man sålunda funnit valörerna af tvenne
strömstyrkor, till siffran beräknade för ett och samma batteri samt ett och samma
undersökningsinstrument men betingade af tvenne olika motstånd, af hvilka det
ena är bekant och det andra obekant. Oberoende af batteriets elektromotoriska
kraft samt mätningsinstrumentets specifika beskaffenhet, kan man då beräkna
det obekanta motståndet.
Anm. I stället för att beräkna, huru stark strömstyrkan skulle hafva blifvit, om
undersökningsbatteriet hade användts i stället för det ensamma elementet, kan man oek för
hufvud-uträkningen bibehålla den genom det ensamma elementet åvägabragta strömstyrkan samt
reducera valören af den strömstyrka,"som vid hufvudundersökningen kommer att erhållas, till det
belopp, densamma skulle hafva utgjort, om denna undersökning utförts med det ensamma
elementet i stället för med nndersökningsbatteriet. Hvad man hufvudsakligen åsyftar är
nemligen att kunna bestämma, huru stort utslag skulle hafva erhållits, om man vid slutning genom
det disponibla motståndet och vid slutning utåt kabeln kunnat begagna ett och samma batteri.
Man har alltså att utom hufvudmätningen utföra tvenne särskilda
mätningar, den ena för bestämmandet af undersökningsbatteriets elektromotoriska kraft
i jemförelse med det ensamma elementets; den andra för att utröna, huru stark
ström instrumentet angifver, när ett ensamt (norinal-)element, vanligen ett
Daniells, slutes genom ett till sin storlek kändt motstånd. Vid den sednare
mätningen säges man bestämma instrument-konstanten.
Batteriets elektromotoriska kraft bestämmes i enlighet med fig. 269 och de
föreskrifter, som å sidd. 417—419 förekomma.
Den andra förberedande mätningen verkställes enligt fig. 271, följ. sida.
Vanligen begagnas till ifrågavarande slag af mätningar Thomsons spegelgalvano-’
meter, hvilken endast med skarp shunt kan insättas i ledningskedjan, äfven
der batteriet utgöres af ett enda element, I figuren förekomma tvenne
reostater, af hvilka den ena används för nedbringandet af strömstyrkan i den
ogrenade ledningen och den andra såsom shunt till galvanometern. Lätt finna
vi, att hufvudströmmen (i den ogrenade delen af slutningskedjan) måste förhålla
sig till den strömdel, som passerar genom galvanometern, likasom s-\-g förhåller
sig till s, hvilka bokstäfver här hafva sin vanliga betydelse, nemligen s
utmärkande shuntens motstånd och g galvanometerns. Hufvudströmmen är alltså
8 -†- ff
—— gånger större än nyssnämnde strömdel. Om V är siffervalören af samma
strömdel, skulle alltså den af vårt instrument angifna siffervalören af
hufvudströmmen vara = V. Alltså gifver det ensamma batterielementet, när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
