Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Kabelundersökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•430
Trycket utöfvar äfven inflytande på isolationsförmågan: ju större tryck desto
större isolationsförmåga. För hvarje tillökning i tryck af 100 (eng.) fi per
(eng.) qvadrattum anses isolationsförmågan tilltaga med omkring 2 ’/2 ’/«■ A
kablar, nedlagda på betydligt vattendjup, kan detta inflytande bli ganska
betydligt. A atlanterkablarne t. ex. torde ifrågavarande tryck på sina ställen uppgå
till 6000 fi (per eng. qvadrattum). På dessa ställen torde alltså
isolationsförmågan varda tillökad med 150 %.
Temperaturen hos nedlagda kablar kan naturligtvis i allmänhet ej utrönas.
Ledningstrådens motstånd kan dock tjena till grund för åtminstone approximativ
beräkning af temperaturen. Antag t. ex., att man känner, att koppartrådens
ledningsmotstånd vid 24° C. är = 1200 S. E., och att man vid mätning å den
utlagda kabeln funnit densamma hafva ett motstånd af 1152 S. E. Enligt
uppgiften å sid. 422 förändras motståndet med omkring l/3 % för hvarje grad
Celsius af förändring i temperaturen. Förändringen utgör här 48 S. E. på
1200 S. E. eller 4 %. Temperaturskilnaden kan alltså anses utgöra 12° C.;
och efter motståndet aftagit, måste kabelns temperatur vara lägre, än när dess
motstånd (vid 24° C.) utgjorde 1200 S. E. Kabelns temperatur torde alltså
utgöra omkring 12° C.
Naturligtvis förutsattes härvid, att den ledningstråd, efter hvars
ledningsmotstånd temperaturen uppskattas, är fri från speciel afledning.
För att vid uttagandet af instrumentkonstanten icke behöfva tillgripa allt för skarp
shnntning — t. ex. med 1 reostatenhet eller dylikt, i hvilket fall mätningsresultatet kan bli
allt för mycket beroende af kontakternas fullkomliga renhet m. m. — kan man mellan tvenne
punkter a och b & hufvudledningen anbringa en grenledning med temligen stort motstånd,
i hvilken grenledning äfven det shuntade instrumentet ingår. Ju mindre motståndet i den
yttre hufvudledningen är emellan o och b i jemförelse med motståndet i grenledningen, desto
mer blir naturligtvis strömstyrkan nedsatt i den ledning, i hvilken det shuntade instrumentet
ingår. Det torde ej möta svårighet att på grnnd af utslaget i instrumentet beräkna den
numeriska valören af strömstyrkan i hufvudledningen.
§ 140. Såsom i början af nästföregående § nämndes, plägar man ock
bedöma en kabels isolationsförmåga efter dess förmåga att bibehålla den
laddning, som densamma en gång antagit. Denna sednare förmåga åter uppskattas
antingen på grund af den större eller mindre del af den ursprungliga
laddningen, som den vid båda ändarne omsorgsfullt isolerade kabeln har i behåll efter
förloppet af vissa tidsintervaller, eller på grund af den större eller mindre
tidslängd, som åtgår för att laddningen skall nedgå till en viss del af sitt
ursprungliga belopp.
Undersökningarne utföras dels med galvanometer — med eller utan
kondensator — dels med elektrometer.
Vanligen plägar man i sammanhang med undersökning af en kabels
laddningsförmåga (sidd. 411—420) göra en bestämning af dess isolationsförmåga. Man
tager då från kabeln tvenne urladdningsutslag: det ena omedelbart efter
fullbordad laddning, det andra jemnt 1 minut efter det omladdning blifvit gjord.
Ju större skilnad i urladdningsutslag, desto mer har kabeln under förloppet af
1 minut förlorat af sin laddning, och desto mindre är följaktligen isolations-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
