Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Fyrdubbel och mångdubbel telegrafering; fono-telegrafi; telefoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•468
instrumenter upphäfves, för att inkommande strömmen må kunna på dessa
instrumenter verka så, som om samtidig batterislutning från stationen icke egde rum.
Laddningsförhållandena på linien bli ganska skiftande till följd deraf, att
man arbetar med så olika styrkor, samt äfven till riktningen omvexlande. På
grafisk väg vore det emellertid lätt att framställa berörde förhållanden.
När alla fyra nycklarne äro öppna, framgår i linien visserligen ej någon
ström; men efter som liniens båda ändar äro förbundna med hvar sin af de
båda positiva polerna till de båda batterierna, hvilkas negativa poler äro förenade
med jorden, hålles nu hela linien positivt laddad till en potential, som skulle
kunna utmärkas med —f- Uti kompensationledningen på hvardera stationen
cirkulerar en ström af styrkan 4. Den laddning, som uti
kompensationsledningen är för handen, börjar, vid utgreningen från linielindningen, med
potentialen -j-4e och slutar, vid jordledningen, med potentialen 0. Medelpotentialen
för denna laddning är alltså •= -|- 2 e. Till följd af kompensationsledningens
obetydliga rymlighet för laddning (laddningskapacitet), blir dock laddningens
qvantitet högst obetydlig. Genom tillsatsen af en kondensator C till
kompensationsledningen (se fig. 281) tillökas denna lednings laddningskapacitet efter
behof. Potentialen för kondensatorns laddning bestämmes dels af potentialen
vid kompensationsledningens utgreningspunkt, dels af förhållandet mellan
motståndet i ledningen till jorden ifrån den punkt på kompensationsledningen, i
hvilken kondensatorn är anbragt, och motståndet från utgreningspunkten till
kondensatorns anbringningspunkt.
Om från ena stationen, t. ex. A, hela batteriet verkar i positiv riktning
och från den andra stationen B endast en fjerdedel af batteriet, likaledes i
positiv riktning; så är linieledningens laddning vid greningspunkten i A —
-)- 4 É>, vid utgreningspunkten i B = -\-e. Medelpotentialen för linieladdningen
är då = -j- 2,5 e. Medelpotentialen för laddningen i den åt stationen A belägna
4 e -)- 2 5 e
hälft af linieledningen (efter ledningsmotstånd räknadt) är = –— =
u
3,2 5 e\ medelpotentialen för laddningen i den åt stationen B belägna hälft af
2 5 e-\-e
linieledningen är = —– = 1,7 5 e. Under förutsättning af lika laddnings-
A
kapacitet åt bada hållen, belöper sig då 0,6 5 af hela laddningen på den förra
halfvan, 0,3 5 af hela laddningen på den sednare. Äro kondensatorerna C på
de båda stationerna af lika stor kapacitet, och äro de på samma sätt insatta i
ledningen, blir laddningen i kondensatorn på stationen A 4 gånger större än
laddningen i kondensatorn på stationen B.
På enahanda sätt" kan man beräkna laddningens fördelning inom de båda
hälfterna af linieledningen för de återstående 14 kombinationerna af till
riktning och styrka olika sammanställning af de båda batterierna, äfvensom
förhållandet mellan laddningarne i de båda kondensatorerna.
Reostaten x inverkar ej på laddningens potential i kondensatorn C; den
tjenar endast till att fördröja kondensatorns laddning och urladdning. Vanligen
användas i kompensationsledningen på hvardera stationen tvenne kondensatorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
