Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Liniebyggnad; kabelnedläggning; kabelreparation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•505
hvilket man afprofvar med gult blodlutsalt, som, struket på toppändan, bör
lemna ett mörkrödt streck. Är impregneringen ofullständig, uppkommer
antingen ett ljusrödt eller också intet streck.
De impregnerade stolparne barkas och slätas samt uppläggas i korshögar
för att torka. De böra ej användas förr än året derefter.
Vid impregneringsapparaternas konstruktion bör jern undvikas öfver allt
hvarest det kan komma i beröring med impregneringsvätskan, af hvilken det
anfrätes på samma gång det utfäller koppar ur vätskan.
Pumpningen fortgår ständigt så, att trycket, som afläses på en manometer,
bibehålles vid 16 à 20 U (på qv.-verktummen). En slagtäljare finns anbragt
på pumpen; hvarigenom pumpningsarbetet kontroleras. Derigenom att den till
pumpen hörande luftblåsan är temligen stor, fås trycket ganska konstant.
Kostnaden för impregneringen är i allmänhet rätt betydlig. Till den bör
äfven hänföras kostnaden för transporten till de platser, på hvilka stolparne
uppläggas, innan de köras ut för nedsättning. Ensamt denna transportkostnad
kan ofta bli ganska stor. I Preussen beräknas kostnaden för sjelfva
impregneringen till 5 à 6 Silbergroschen per pr. kubikfot (= omkr. 50 öre per svensk
kubikfot). I Frankrike och Belgien har man funnit ifrågavarande kostnad
utgöra 4»/, Silbergroschen per pr. kubikfot omkr. 40 öre per svensk kubikfot).
De i fig. 312 framstälda korsrör och 7-rör äro afsedda för
impregnerings-banor med 2 à 3 rader stolpar, den ena raden ofvanom den andra. Vätskan
ledes till och från dessa rör medelst slangar, hvilka trädas öfver rörens
mynningar.
Stolparne böra huggas under vintermånaderna December—Februari. De
skola utgöras af trädens rotändar.
De vanliga stolpdimensioner äro hos oss 28 fots längd samt minst 4Y2
decimaltums diameter i topp.
g 163. Der stolparne stå i rak linie, förorsakas hufvudsakliga påkänningen af stormar.
Under antagandet att stolpdistansen är 200 fot, har man att för hvarje stolpe beräkna
lufttrycket på 200 fot af hvarje tråd jemte trycket på stolpen sjelf. För en cylindrisk kropp
beräknas detta tryck vara = trycket på en plan yta, hvars bredd är = 2/j af cylinderns
diameter. A en tråd om 4,3 millimeters = 0,01448283 fots diameter och 200 fots längd blir
trycket alltså = trycket på en plan yta om ** ■Q,01448283 ■ 200 _ j 9S1 qVa(jratf0t8 area.
Vore trådens diameter 5 millimeter = 0,0168405 fot, blefve trycket = trycket på en plan yta
om 2,2454 qvadratfots area. Trycket från de särskilda trådarne verkar så mycket starkare
i den mån trådarne äro belägna närmare toppändan. Direkta vindtrycket på stolpen sjelf,
hvars medeldiameter ofvanom jorden anses = 0,6 fot och hvars höjd — äfvenledes ofvan jord
— antages = 23 fot, beräknas på förenämnde grunder vara = trycket på en plan yta om
0 6 X 23 X 2
—–- = 9,2 qvadratfot. För enkelhetens skull anse vi detta tryck verka på midten
af stolpen, d. v. s. 11,5 fot ofvan marken.
Antaga vi, att stolpen har fast stöd åt alla sidor vid jordbandet, så att någon brytning
eller slitning derunder ej gör sig gällande; så beräkna vi stolpens relativa styrka X, d. v. s.
dess hållfasthet mot afbrytning vid jordbrynet, ur formeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
