Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Liniebyggnad; kabelnedläggning; kabelreparation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•519
I synnerhet der stolpdistansen varierar (likasom ock der isolatorerna för en och samma
tråd ej komma lika högt), är det angeläget, att de till en och samma liniesträcka hörande
särskilda trådarne fastgöras å samma stolpar.
§ 168. Om tråden vid en stolpe A uppbäres högre än vid den närmast angränsande B; blir
spänningen vid stolpen A endast så tillvida starkare än vid stolpen B, att trådens egen tyngd,
såsom direkt belastning betraktad, verkar något mera vid den högre upphängningspunkten.
Kalla trådens sänkning under den högre belägna upphängningspunkten A’ (vid stolpen A)
för k2 samt sänkningen under den lägre belägna upphängningspunkten B’ (vid stolpen B)
för jfc,. Stolpdistansen benämna vi fortfarande e. Spänningen vid hvardera stolpen blir då,
om nyssnämnde skiljaktighet lemnas utan afseende:
. = ...................................... (5)
2 (V^ +
hvari g, såsom förut, utmärker vigten af längdenheten tråd. Bibehålla vi g — 0,1 kilogram
och e = 60 meter; samt placera vi stolparne så, att k2 blir = 2 meter och kt — 0,5 meter;
erhålles spänningen
4 . 0,1. 602
t - —7-7=-.—= 40 kilogram.
8.(^2 + VÖa)*
Om den högre upphängningspunkten är belägen m meter ofvanför den lägre, blir k2 =
i, + m. Vilja vi finna, hvilken sänkning i,, der npphängningspunkterna ligga olika högt,
gifver samma spänning som en sänkning k, der dessa punkter ligga lika högt, sätta vi
g ■ e2 _ _g . e2_
~ 2.("Vri, + m + V^)2’
hvilken eqvation, löst i afseende på , gifver
- ~uT-...........................................(6)
hvaraf k, + m = k2 = (4 * j","0’- ............................ (7)
lb K
Enär så väl i, som k2 ingå i formeln (5) med sina qvadratrotvärden, så är det af vigt
att taga i betraktande, huruvida dessa värden kunna vara positiva eller negativa, hvilket åter
lätt finnes ur forml. (6) och (7). Eftersom Yk, = -blir nemligen VT negativ, så
4 ~\k
snart m är större än 4 k. Hvad åter beträffar det andra rotvärdet, VT = ^ ^ 8| blir
4 \lc
det alltid positivt.
Skulle nu höjdskilnaden m emellan de båda uppläggningspunkterna utgöra mer än den
ordinarie sänkningen k, tagen 4 gånger; kan tråden emellan samma punkter icke anbringas
med bibehållande af den spänning, som på jemn mark betingas af den ordinarie sänkningen.
Det negativa värdet af VT utvisar då, huru mycket den lägre uppläggningspunkten skulle
höjas, för att nyssnämnde anbringning af tråden skulle kunna ega rum. Vi hafva i det
föregående antagit, att vintertiden den ordinarie sänkningen kan gå ned till 1 fot. Största
höjd-skilnadeu, som, med bibehållen stolpdistans, kan få finnas mellan tvenne hvarandra
angränsande uppläggningspunkter med olika höjd, för att tråden vid sträng köld skall kunna mellan
dessa innehafva samma spänning som ofvan horisontal mark, vore alltså 4 fot. Nu är det
emellertid ej nödvändigt, att tråden i en stigning vid —30° kommer att få samma spänning som
på horisontal mark; vid uppläggningen kan alltså trådens spänning i stigningen göras mindre
än den ordinarie. Dock måste tråden då fästas vid hatten å den sista stolpen å horisontal
mark; ty eljest skulle olikheten i spänning genast jemna ut sig. Ar spänningen i förhållande
till stolpdistansen och stigningen ej lämpad efter de vid köld inträdande förhållandena; kan
dylik utjemning hafva till följd en hatt-aflyftning, som skulle uteblifvit, om tråden varit fästad
vid den aflyftade hatten. Trådens fästande vid hatten har åter, under förnt nämnda
förhållanden, till följd starkare dragning af stolpen i riktning från stigningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
