Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
härvarande belägenhet til den summa, som Associerade nu
erbudit». En liflig diskussion uppstod härom i deputationen, och
meningarna bröto sig. Landtmarskalken, som genast i början
af diskussionen tillstyrkt ackordförhandlingars inledande med
växelassocierade, uppträdde än en gång och besvor
deputationen att principiellt antaga associerades anbud;
ackordsumman kunde senare något höjas och betalningsterminerna
förkortas.
«Deruppå yttrade sig», heter det i protokollet, «Herr
Comministern Chydenius, at det vore smärtefullt at åtänka
huru associerade, så snart de börjat komma till
förmögenhet, hade opererat på Secreta Utskottet, samt yttermera
uppå Banquen, och såmedels dragit til sig Rikes styrka.
Det vore fördenskull frågan värdt, om de måga längre få
behålla sin styrka? Nog förmärkte Herr Comministern, at
de nu plierade i nöden; men fruktade, at hvar de kommo
sig åter före, skulle ingen ting fela, med mindre de å nyo
satte sig uti deras förriga opposition emot Rikets allmänna
välfärd. Herr Comministem ville väl trygga sig til den af
Herr Öfversten och Landtmarskalken meddelte upgift öfver
Rikets stora skuld, och kunde derföre ej eller annat än
deruti instämma, at en tidig undsättning är högeligen af nöden;
likväl funne Herr Comministern det icke vara värdigt för en
fri Nation at antaga nödmål och ingå Capitulation med de
personer, som henne skinnat, och hvilka, sedan Justitiae
Deputationen nu mera sig utlåtit, torde komma at mista
Burskap och stå såsom Landsförrädare: dock så framt det
skulle befinnas, fortfor Herr Comministern vidare, at accord
med associerade vore den endaste hjelpen til Rikets
räddning, utan at någon annan utväg blefve möjelig — då, men
icke eljest tyckte Herr Comministern, at man måtte sig
dertil begifva, ehuru det skulle kosta uppå, samt äfven vara
en fläck inför Committenterne, at gå in med bedragare, —
som egna orden lydde», tillägges i protokollet.
Dessa skarpa ord utgjorde det ledande motivet för den
följande diskussionen. Nästan hvarje talare tog dem till
utgångspunkt för att vare sig fullständigt godkänna dem
eller förmildra dem. Öfversten frih. Ribbing fann det väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
