Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Riksens Ständers Secrete Utskott lärer vara infördt, att det
samma har att uppgifva dess Betänkande till Riksens
Ständer, om sättet till Rikets gälds betalande, hvarvid de Skuld
Summor, som till nästa Riksdag betalas böra och kunna,
jemväl lärer komma att omförmälas, närmare än uti den
ifrån Stats Deputation nu erhållne Calculationen skedt är;
Så hemstälte H:r Comministern, om icke någon påminnelse
äfven derom ske kunde, ty ehuru väl ingen tvifvel är, att
ju R:s St:rs Secrete Utskott på bästa sätt förordnar både
om Statens reglerande och Skuldernes betalande, synes dock
en fri nation hafva rättighet till det soulagement under
bördan af Bevillning, att få veta hvar till den användes, och se,
om och när slut derpå blifver.»
Landtmarskalken lugnade Chydenius med en försäkran
att sekreta utskottet «gör sig ett nöje af att meddela
Riksens Ständer behörig upplysning om altsammans», hvarpå
det föreslagna protokollsutdraget godkändes till expedition.[1]
Oaktadt landtmarskalken lyckats förmå deputationen
att lofva omedelbart ingå på utarbetandet af ett verkligt
bevillningsförslag, i hvilket syfte landtmarskalken skulle genom
anslag sammankalla deputationen tre gånger i veckan, vardt
dock häraf intet på en tid. Man skyllde först (den 9 maj)
på att stånden ännu icke afgjort deputationens betänkande
och senare (den 22 maj), då landtmarskalken infunnit sig för
att påskynda arbetet, på trenne stånds beslut att icke
samtycka till en lika stor bevillnings utgörande som 1762, förrän
de länge omtalade indragningarna i statens utgifter m. m.
blifvit verkställda samt statsbehofven noggrant uppgifna.
Slutligen fogade sig dock deputationen i landtmarskalkens
önskan att definitivt utarbeta bevillningsförslaget.
Innan detta påbörjades, gjorde Chydenius
landtmarskalken en fråga. «H:r Magister Chydenius», berättar
protokollet, «åstundade att få förnimma H:r Landtmarskalkens
mening, om icke hvarje Stånds Ledamöter härstädes äga
rättighet att sjelfva föreslå den Bevillning som deras Stånd
träffa skall, utan att de andre Ståndens Ledamöter deröfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
