Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller kasandet måtte tillåtas allmogen i Jämtland på
gran-moar och «kjehlland», men icke på sandjord och pinnmo,
samt att synemännen på sådana villkor (vid äfventyr i annat
fall af 30 dalers smt böter) vid utsyningen till första
bränningen måtte utlåta sig äfven om den senare, men att
svedje-landsegame skulle förpliktas att genast inhägna
uppodlings-platserna till beteshagar samt på femte året efter
bolands-bränningen, då gräsväxten minskades och löfskogen började
uppväxa, vara förbundne vid 100 dalers smt vite att
allvarsamt bötja uppodlingen genom att uppbryta stubbarna och
upprycka löfskogstelningarna, hvilket arbete kunde af torpare
förrättas, då åboame ej hade tid därtill. I ett särskildt
memorial vände sig tvenne bönder reservationsvis till
besvärs-deputationen, yrkande på bifall till besväret, utan införande
af några restriktioner.
Under debatten härom tog Chydenius först till ordet,
yttrande att han «ej kunde ingå uti Betänkandet, för
åtskilliga i memorialet anförda considerationer; häldst och
emedan i synnerhet kunde lätteligen hända, att
krono-Betjente och Synings Männ, som svårligen kunna finna
jordens natur och beskaffenhet, att tåla en eller flera års
svedningar å rad, esomoftast torde härigenom råka uti
oför-tjenta olägenheter, om de för en dylik förseelse skulle
pliktfällas; börande detta endast ankomma å hushållares eget
bepröfvande, i anseende till större eller mindre tårka, samt
andra hvarjehanda förekommande omständigheter».
Betänkandets uppfattning förfäktades emellertid af
Al-strömer och Reuterholm.
Chydenius uppträdde då ånyo och «anförde häremot,
huru svårt och nästan omöjeligt det vill för vederbörande
falla, att gradera jordarterna, hvaröfver sjelfve Landtmätarne,
som aldrabäst böra känna jorden, esomoftast stadna uti
skiljagtiga tankar: på samma sätt förhåller sig äfven med
skogsmarken; hvarföre Herr Comministem trodde, att den
projecterade plikt icke gerna står att exseqveras. Härtill
kommer att allmogen icke begär fritt att ta svädja och bränna,
efter behag, hvaräst och huru mycket de villja; utan allenast
att få efter omständigheter nyttja det, som blifvet dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
