Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 5.
Riksdagen 1765—1766: Chydenius i prästeståndet (forts.).
Frågor rörande befordringsväsendet samt kontrollen öfver
ämbetsmännens verksamhet; — fallet Heurlin;— Chydenii
ursprungliga tryckfrihetsmemorial; —
riksdagsförhandlingarnas offentlighet; — ecklesiastika frågor; — biskop
Benzel-stiemas behandling; — riksdagsarbetets påskyndande; —
bevillningen; — memorialet om elektors- och deputationsvalen.
Ämbets- och tjänstemännens ställning utgjorde under
Frihetstidens senare skede föremål för liflig diskussion i
publicistiken och vid riksdagarna. Särskildt var det
tillsättandet af ämbetsmännen och de därmed sammanhängande
grunderna för befordran i rikets tjänst som sysselsatte och
upprörde sinnena.
Chydenius hade redan i skriften om folkutflyttningens
orsaker uttalat sig i denna fråga. Han hade, i likhet med
andra rättänkande samtida, klandrat det rådande
befordringsväsendet och såsom dess förnämsta fel framhållit att
«lärdom, erfarenhet och dygd» betydde mindre vid ämbetenas
besättande än penningar, med hvilka nämligen «glopar» med
lätthet kunde genom ackord köpa sig tjänster. Detta
missförhållande ledde från ämbetsmäns och ämbetssökandes sida
till tallösa klagomål hos ständerna öfver «préjudice», såsom
det enligt tidens språkbruk hette, — klagomål hvilka
öfver-måttan upptogo ständernas dyrbara tid. Chydenius erkände
väl att ständerna bemödat sig att förbättra förhållandena
och bringa ordning i befordringsväsendet, men gillade å
andra sidan synbarligen icke det ryktbara tjänstebetänkandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
