Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sädana i församlingar med ett språk (s. 8); och professor Joh.
Haartmans i Abo disputationsmalörer (s. 15) äro författaren
välbekanta. Det varma försvaret för att äfven kapellaner,
adjunkter, kolleger m. fl. af «den lägsta graden» skola
utnämnas efter samma grunder som det högre prästerskapet
och icke godtyckligt (s. 5 ff.) synes för öfrigt utvisa att
författaren tillhör denna kategori af präster.
Chydenius ansluter sig i sin broskyr till den uppfattning
författaren till den Välmenta Frågan (enligt Apelblad d. v.
professorn i Åbo Jacob Gadolin) uttalat, att nämligen vissa
grunder jämväl för de prästerliga befordringarna borde
antagas och följas. Han gillar dock ej de af denne författare
framställda förslagen till befordringsgrunder: han opponerar
sig mot dennes åsikt att de lägre prästtjänsterna skulle
besättas utan iakttagande af några bestämda regler; han
motsätter sig den föreslagna indelningen af pastoraten i tre
klasser såsom omöjlig att rättvist genomföra och ledande
till en dåraktig rangsjuka — «vore tjänstsökande», säger
han, «därom öfvertygade att hvar förrättning eger väl i sig
sitt värde, men hvarken tillägger eller afdrager något för
den som henne förrättar, så tror jag att våra
Riksdags-Tidningar ej vore, ad taedium usque, och med så otaliga
klagomål öfver préjudicer uppfyllde; hvar och en arbetade
då på att blifva hedrad för dygd och kunskap, mindre
angelägen om en mager karaktär» —; han opponerar sig
slutligen med stor ifver mot förslaget att den som med
framgång presiderat för en teologisk disputation skulle få räkna
dubbla tjänsteår, de där rättvisligen enligt hans åsikt «måste
grunda sig antingen på dubbel nytta som man gjort det
allmänna eller på dubbel möda man haft i anseende till
andra i lika sysslor, som komma att jämföras med
hvarandra», men icke på någonting så tillfälligt och betydelselöst
som förmågan «att vara en käck disputator», hvilket endast
bevisar «att en är snarfyndig, väl öfvad att munhuggas och
har en snäll tunga, men ej att han eger grundelig lärdom».
Från polemiken öfvergår Chydenius till framställandet
af positiva förslag. Han anmärker att förtjänst och skicklighet
allmänt torde anses vara rätta grunderna för befordran, äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
