Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— isi -
och redan den 21 april s. å. ingicks ackordet med
växel-associerade, hvilket gjorde domstolen öfverflödig. *)
Öfver ämbetsmännens förvaltning fanns på denna tid
ofta skäl till klagomål, beroende icke minst på den slappa
kontrollen från statsmaktens sida. Redan i 1756 års
tjänste-betänkande sades i anledning däraf: «Ämbetsfel böra ej med
åtvamingar kunna försonas, utan efter lagens stränghet
därmed förfaras». Det i sammanhang med detta uttalande
gifna löftet af ständerna att «särskildt i underdånighet sig
däröfver utlåta» huru förfaras borde i dylika fall blef dock
af en eller annan orsak icke infriadt.2) Byråkratin hade
således på sätt och vis segrat, men man kunde likväl efter
ständernas erkännande af missförhållandena fritt uttala sig
om dem i publicistiken och påyrka förändringar. Chydenius
hade också begagnat sig häraf i sin skrift om
folkutflyttningens orsaker för att fordra en noggrannare kontroll öfver
ämbetsmännens verksamhet samt deras ställande under åtal
och bestraffande oftare än dittills varit fallet.3) Äfven vid
riksdagen blef han i tillfälle att i ett typiskt fall af vårdslös
ämbetsförvaltning och brist på fiskalisk tillsyn häfda sina
stränga åsikter.
Lagmannen Carl Engelbrecht Grevesmöhlen hade icke
på tjugu år aflämnat domböcker från sin domsaga och för
öfrigt i en honom affordrad förklaring till ständerna
brukat «oanständig skrifart». Justitiedeputationen hade i sitt
med anledning häraf afgifna betänkande föreslagit att
Grevesmöhlen skulle för opassande skrifsätt erhålla «en
allvar-samlig föreställning» af Svea hofrätt, men i öfrigt låtit vid
de af hofrätten 1765 honom ådömda böterna (20 X 20 dir
smt) bero. I en reservation yrkade Kraftman, biträdd af
majoren frih. Clas Cederström, på Grevesmöhlens skiljande
från ämbetet och hans förklarande för ovärdig att vidare i
rikets tjänst nyttjas, äfvensom Svea hofrätts ställande under
*) Riksdags-Tidningar, ss. 345 o. 429.
2) Förordningen i Modées Verk, d. 6, s. 4116.
3) Se § 33 i Svar pä Vetenskapsakademins fråga om folkutflyttningen
(Pol. Skr., s. 42 ff.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
