Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gallringen. Det verkliga onda låg däri att till riksdagsmän
kunde väljas sådana som för sin ämbetsförvaltning voro
ständerna redovisningsskyldige. Detta missförhållande sökte
också ständerna vid denna riksdag afhjälpa genom att
bestämma angående valen till borgareståndet att ingen «som
eger någon ämbetsmannakaraktär, eller sådan förut egt och
nedlagt, af hvad namn och stat den helst vara må, som är
eller varit af den beskaffenhet att verkeliga sysslan, hvarå
karaktären lyder, är afskild från och icke innebär något
verke-ligt magistratsämbete eller sådant borgerligt namn och
näring, för hvilka man såsom borgare i en stad rätteligen far
antagas och i stadens bok efter ed och kaution inskrifvas»
(Kongi. Maj:ts förklaring af 31/10 1766).1) I de nya reglerna
för val till prästeståndet stadgades bl. a.: «Ej må någon väljas,
som vid riksens ständers bank eller annat ständers verk emellan
riksdagen ståndets fullmäktig och till redogörande inför
riksens ständer då skyldig är. — Ingen, eho det vara må, som
antingen är född frälseman eller för sina barn adelig sköld
erhållit, må i ståndet intagas eller där ega säte och stämma»
(Kongi. Maj:ts stadfästelse af 31/3 1767).2)
Man kan förstå, när man läser detta memorial, att
Chydenii mening därmed egentligen var att hindra de
mäktige växelherrarne, bankfullmäktige, m. fl., att sitta och döma
i egen sak, och man fattar också att Nordencrantz, han som
i några enskildes operationer fann orsaken till rikets
olyckor, «till alla delar gillade innehållet af mitt memorial»,
såsom Chydenius själf säger.3) Men Chydenius hade redan
vid tiden för dess inlämnande bort känna ställningen vid
riksdagen så väl att han kunnat underlåta att komma fram
med ett vidtsyftande och till formen något anspråksfullt
förslag, som gör intryck mer af en från yttervärlden afstängd
kammarlärds spekulationer än af en i det offentliga lifvet
deltagande mans praktiska syn på tingen.
x) Modée, a. a., d. 8, s. 265 f.
2) Ibid., s. 600.
*) Pol. Skr., s. 434.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
