Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om Chydenii författarskap till memorialet i fråga måste
därför, så vida densamma icke kan styrkas genom något
hittills obekant faktum, förkastas. Då kvarstår såsom Chydenii
andel i bondeseglationens frigörande ett kort och klart
yttrande vid prästeståndets behandling af frågan, vid hvilket
yttrande, såsom redan aftryckt och kommenteradt, *) vi icke
behöfva dröja.
Vida mindre än af handelslagstiftningen sysselsattes
Chydenii tankar under riksdagen af förhållandena inom
industrin eller «handaslögdema», såsom man den tiden sade.
Visserligen påpekade han i skriften om folkutflyttningen och
i Den nationale vinsten,2) hvilka bägge utkommo 1765 under
pågående riksdag, det rådande industriella skyddssystemets
olägenheter och framhöll äfven «arbetarnes tvång under skrå
och andra ordningar».3) Men han lade icke därpå den vikt
som på missförhållandena inom handeln, hvilka han af egen
») Palmén, a. a., s. XXXIX f.
2) Manuskripten eller koncepten till dessa båda skrifter, Chydenii kan-
ske intressantaste litterära alster, finnas tyvärr ej bland hans efterlämnade
papper. Däremot finnes på sista sidan af de ark på hvilka Chydenius nedskrifvit
sitt koncept till Källan till rikets vanmakt ett ofullbordadt utkast till skriften
om folkutflyttningen. Det lyder:
*Om Folckets tit fly t ning och huru det bäst kan förekommas.
§ I. Om Friheten i gemen, at den behagar menniskian mäst. Ensam
äger hon den bäst, men saknar mycket i säkerhet och beqvämlighet, derföre
vil hon sedera af det förra at få niuta det sednare.
§ 2. I Monarchisk regering dependerar friheten af Monarchens behag,
som i den mån ökar sitt Rikes styrcka som han mer eller mindre består
un-dersåtarena af denna frijhet. Men i en frij Stat der 4 Stånds Fulmächtige
utgöra Högste machten beror undersåtares väl derpå ju mera de kunna förvärfva
eller behålla af denna sin frijhet. Derföre böra de känna hvad det är som
trycker dem och på hvad sätt de bäst kunna få sin frijhet, och emot ut- och
invärtes fiender behålla den samma. Derföre bör det vara en låflig skrif- och
tryckfrijhet, sådan som Stora Deputationen ved sidsta Riksdag projecterte.
§ 3. Generela tvång, som trycka alla i gemen. I Rättegångar genom
en otrolig mängd af lagar och mindre ansvar för domare. I Egendomar, när
välfångna Fastigheter gå utur händerna, när Metaller ei värderas efter skrot
och korn, när betrodda förskrifningar ei inlösas. I Giftermålnär drängar
och pigor hvarken kunna eller få gifta sig».
8) Se § 15 i Svar pä Vetenskapsakademins fr äga om folkutflyttningen
(Pol. Skr., s. 21 ff.) och § 15 i Den nationale vinsten (Pol. Skr., s. 122 f.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
