Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
des af stånden till sekreta utskottet, hvilket redan i början
af ständermötet uppgjort en «statslista» för deputationernas
betjäning.*)
Fiskeriväsendet torde före riksdagen ha varit Chydenius
nästan främmande, och endast hans inval i
fiskerideputatio-nen kan, jämte förmågan att snabbt och väl sätta sig in i ett
ämne, förklara det intresse och den sakkunskap hvarmed han
deltog i ståndets förhandlingar rörande dessa frågor. På
jordbrukets område var däremot Chydenius af gammalt
hemmastadd; dess behof kände han såsom praktisk jordbrukare
fullständigt, och dess nationalekonomiska betydelse skattade
han mycket högt: «bland näringarna är jordbruket det första,
yppersta och nödvändigaste», hade han i skriften om
folkutflyttningen uttalat.2) Om han blott sällan tog till ordet i
agrarpolitiska frågor, berodde detta därpå att modernäringens
vikt vid denna tid redan nog allmänt erkändes.
Af största betydelse för jordbrukets framsteg var
fortsättandet af det under de senaste decennierna påbörjade
storskiftesverket. Särskildt för Finland med Österbotten
innebar denna reform vida utsikter till landets «uppodling» med
ty åtföljande ekonomiskt framåtskridande; men dessvärre hade
där ännu blott föga medhunnits af det omfattande verket.3)
Chydenius hade också i sin skrift om emigrationen klandrat
långsamheten i mätningsarbetenas fortgång.4) I ståndet
fram-höllo han och en annan österbottning, den ofta nämnde
Mathesius, vid föredragningen af bondeståndets
protokollsutdrag om landtmätarnes sysselsättande tills vidare endast
med geometriska förrättningar, «angelägenheten, at
Landt-bruket genom Storskiften må uphjelpas, och Commissions
Landtmätarena til den ändan endast sysselsätta sig med Geo-
*) Riksdags-Tidningar, s. 199 f. — Enligt denna «statslista» skulle
notarierna i deputationerna få 30—50 dir smt i månaden, men sekreterame i
sekreta utskottet och dess deputationer 300 dir och kanslisterna 120 dir.
Härtill komme «den förmån att i Riksens Ständers arbete blifva med ett hedrande
förtroende brukad» (Riksd.-Tidns. 51).
2) Pol. Skr.y s. 15.
3) M. G. Schybergson, Finlands historia, d. 2 2, s. 135.
4) Pol. Skr., s. 16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
