Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu inträdde en svår penningekris. En samtida (Gjörwell)
berättar härom följande: «Kursen hade denna sommar [1767]
börjat så ansenligen och så hastigt falla, att den d. 1 sept.
var 43 m:k på Amsterdam och 42 m:k på Hamburg; men
hvilket stupande gjort den vådeligaste verkan på bergslagen
och alla näringar samt dels orsakat, dels påskyndat de många,
både store och ömmande banquerouter, som i detta och
följ. året tätt efter hvarandrå ti made, så ibland adel och
ståndspersoner, som handlande och borgerskap. Antalet är
fast oräkneligt, och har olyckan förnämligast drabbat de hus
och personer som under förra förvaltningen sökt utvidga
idogheten och befordra rikets välmåga; hvilken nu lidit en den
svåraste skakning ej utan märkelig svaghet för själfva riket.
Man förtiger med skäl desse lidande medborgares namn; för
hvilka själfva tideboken ömmar», tillägger Gjörwell.1)
Chydenius hade således fatt rätt i sitt fördömande af
realisationsplanen. Med tanke på den förföljelse för hvilken
han varit utsatt, skulle han kunnat hysa en berättigad känsla
af tillfredsställelse öfver sin sannspåddhet, om denna icke
inneburit så mycken anledning till sorg. Nu kunde han
endast djupt beklaga olyckan.
Vi hafva från hösten 1768 i behåll ett bref af
Chydenius till hans förman, biskop Mennander. I detta bref
uttalar sig Chydenius om den ekonomiska krisen och andra
verkningar af riksdagens beslut. Men innan vi här aftrycka
det intressanta brefvet, torde några ord behöfva förutskickas
till belysning af vissa punkter i detsamma.
Chydenius säger i brefvet sig icke kunna förlåta att
«den goda Kryger — med yttersta ifver fäktar för
regleringen», och han ogillar skarpt dennes ståndpunkt. J. F.
Kryger — samme man som 1764 vägrat att mottaga det pris
han af Vetenskapsakademin erhållit för sin skrift om
folkutflyttningen (se ofvan, sid. 49) — hade i november 1767
begynt utgifva veckoskriften Den Förnuftige Fritänkaren,
där han behandlade allehanda samhällsspörsmål i en öfver
hufvud frisinnad anda och på ett förtroende ingifvande sätt.
*) Stcits-Journalen för 1768, d. 3, s. 45, not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
