Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ling». — Rättskipningen har förbättrats. Chydenius erinrar
om den bekanta räfsten med Göta hofrätt*) och prisar särskildt
att Gustaf III i 1772 års regeringsform bibehållit
bestämmelsen om att konungen i justitieärenden eger endast två
röster. «Det är en stor visdom för en konung», säger
Chydenius, «att misstro sig själf, hvad man kunde blifva med
större makt öfver människor. Han såg som en vis man
längre in uti tillkommande tiders händelser: den tron som
nu prydes af den mildaste konung i världen kunde i en annan
tid bestigas af någon med mindre ömt eller svagare hjärta,
som kunde missbruka makten till vårt släktes förtryck». —
Förvaltningen i «det vidsträckta Finland» har likaså varit
föremål för reformer.
Slutligen prisar Chydenius den regeringshandling som
föranledt Gamlakarleby stads borgerskap att festligt begå
konungens födelsedag: seglationsfrihetens stadfästande. «Öm
om folkets fri- och rättigheter se vi vår konung ogärna röra
dem», säger Chydenius, «och när det någon gång händer,
då målen i en förvänd gestalt honom föredragas, är han
själf färdig att rätta det, så snart han hinner blifva i målet
bättre underrättad.2) Här måste en vis konung se sakerna
ifrån flere synpunkter, att eganderätten ej sättes i osäkerhet,
att välfangna privilegier ej störtas, och huruvida de
allesammans instämma med rikets och folkets sannskyldiga
intresse. Gustaf afväger allt på rättvisans och billighetens
vågskålar. Det är ju allt hvad man kan vänta i denna delen
af en stor konung». Chydenius vill därför, såsom han säger,
«gifva en fast kort och ofullkomlig, dock sannfärdig målning
af detta fröjdeämne». Han skildrar lifligt de svårigheter
med hvilka de bottniska städerna haft att kämpa för emåen-
’) Se härom Odhner, a. a., d. i, s. 316 f.
2) Tullkommissionen hade år 1774 föreslagit att alla de österbottniska
städernas stapelrättigheter skulle «sammanflyttas» till Kaskö, och
kammarkollegium hade tillstyrkt detta förslag år 1776. Kommerskollegium hade
däremot motsatt sig detsamma, men föreslagit att Vasa stads stapelrätt skulle
öfverflyttas på Kaskö. 1 enlighet härmed utföll Kongi. Maj:ts resolution af
B/io 1777* Vasa återfick dock 1779 sitt privilegium. — Se J. F. Nyström,
a. a., s. no ff., och Odhner, a. a., d. 1, s. 336 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
