Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det synes sannolikt att Chydenius först nedskref en
uppsats till Dagligt Allehanda, hvilken af sin författare
kännetecknas som «en liten Prodromus till det försvar som
mänskligheten och en rätt borgerlig frihet utkräfver».1)
Omedelbart därefter tog han itu med en ingående
undersökning af den brännande frågan. Redan den 12 september
1778 daterade han sin till konung Gustaf III ställda dedikation
af Tankar om husbönders och tjänstehjons naturliga rätt.
Bland Chydenii efterlämnade papper finnes
konceptmanuskriptet till denna i flere hänseenden synnerligen
märkliga skrift. Vi kunna af detsamma se att hans afsikt
ursprungligen var att undersöka, ej blott om tvungna årstjänster,
bestämda årslöner och tjänstefolkets fördelning genom lottning
äro med de allmänt mänskliga rättigheterna samt med rikets
och dess inbyggares sannskyldiga intresse
öfverensstäm-mande, utan ock «om sådana lagar, som härutinnan äskas,
enligt Sveriges grundlag nu kunna utfärdas», d. ä. utan
ständernas medverkan. Sedan Chydenius fatt veta att
proposition till ny tjänstehjonsstadga komme att föreläggas
ständerna vid den snart stundande riksdagen, har han ej
längre aktat nödigt diskutera denna sistnämnda sak, utan
från manuskriptet uteslutit den del som rör sig härom. En
paragraf om nyttan eller skadan för riket af tjänstefolkets
’) Aftryckt i Pol. Skr., s. 373 ff. — Det är stilen mera än tankarna
som tala för Chydenii författarskap. Chydenius stod visst icke ensam om sina
åsikter i denna fråga; själf hänvisar han till A. G. Barchsei prisbelönade svar
på Vetenskapsakademins fråga om bästa användningen af Sveriges «ringa
folkhop» (1772) och framför allt till propositionen vid 1778—79 års riksdag (se
Pol. Skr., s. 377).
Prof. Palmén har bland Chydenii uppsatser i denna fråga upptagit äfven
ett direkt svar på den ofvan omtalade, stötande artikeln i Dagligt Allehanda.
Sedermera har visserligen prof. Palmén observerat att tidsskillnaden mellan de
bägge uppsatsernas framträdande i tidningen varit för liten för att Chydenius?
därest han hade vistats i Gamlakarleby, skulle ha kunnat skrifva svaret (se
bibliografin, a. a., s. CCVIII). Då prof. Palmén detta oaktadt vidhåller att
Chydenius författat det, så måste han anse att Chydenius vid denna tid vistats
i Stockholm. Men hvilken anledning finnes att förutsätta detta? De skäl prof.
Palmén anför till förmån för Chydenii författarskap synas mig långt ifrån
tillräckliga, och stilen i den ifrågavarande uppsatsen är alls icke Chydenii.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
