Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
städer». Att Chydenius ursprungligen gjort ett undantag för
Pommern beror därpå att i detta land redan 1774 medgifvits
en utsträckt religionsfrihet.*) Senare har Chydenius sannolikt
insett undantagets obehöflighet med hänsyn till de tyska
provinsernas särskilda ställning enligt regeringsformen (§53
R. F. 1772).
I sin slutliga form ingafs memorialet den 11 januari 1779
i prästeståndet, enligt uppgiften på de tryckta exemplaren.
Man måste tyda denna uppgift så, att Chydenius nämnda
dag lämnade memorialet åt ärkebiskopen, för hvilken jämlikt
ståndets beslut alla memorial borde uppvisas innan
föredragningen (se ofvan, sid. 312), och samtidigt måhända
utdelade handskrifna exemplar i ståndet. Först éfter det
frågan, med all sannolikhet på uppmaning af konungen, väckts
äfven i adeln, fann sig ärkebiskopen föranlåten att föredraga
Chydenii memorial jämte ett annat, senare än Chydenii
in-lämnadt och till innehållet obetydligt memorial i samma sak
af prosten Anders Bäckerström.2)
För frågans behandling och Chydenii andel däri har
tidigare utförligt redogjorts.3) Här må endast framhållas att
Chydenii motion var i dubbel måtto betydelsefull, —
kyrko-politiskt genom att ett sekelgammalt tvång sålunda bröts, —
konstitutionellt genom att ständernas rätt till direkt
lagstift-ningsinitiativ, tvifvelaktig enligt 1772 års regeringsforms äfven
i denna punkt hvarandra motsägande stadganden (§§ 38 och
42), faktiskt sålunda blef erkänd af konungen.4) Hvad den
konstitutionella sidan af saken beträffar, så är det
naturligtvis icke säkert att hos Chydenius förelegat en medveten
afsikt att genom ett lagförslag, hvilket i så hög grad
tilltalade Gustaf III som förslaget om religionsfrihet, rädda den
af konungen ifrågasatta motionsrätten. Men Chydenii hållning
i frågan om bevillningen och hans i memorialet härom ådaga-
‘) Se Odhner, a. a., d. 2, s. 47 f.
2) Se härom närmare min tidigare uppsats i Historisk Tidskrift, årg. 14,
s. 49 ff.
*) Montan, Bidrag, I, s. 81 ff.; Palmén, a. a., s. CXCI ff.;
Schauman, a. st.
*) Se min nyss citerade uppsats, s. 53 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
