Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
relsevis med den uppenbarade, anföra deras sedoläror och,
om möjligt vore, uppsöka åtminstone sannolikheter, huru
det förnuftiga uti dem hunnit fortplantas hos de äldsta
folkslag, antingen genom traditioner ifrån världens första
bebyggare efter syndafloden eller genom omgänge med
Guds eget folk.» Chydenius inledde sitt upprop med
följande ord: «Det kan icke undgå en tänkande kristens
uppmärksamhet huru vår tids pseudosofer vid alla tillfällen
söka upphöja hedningarnas sedoläror, att därigenom fördunkla
den uppenbarade religion och en kristelig moral. Man ser
afsikten, att oförmärkt undergräfva hela vår dyra
salighets-lära och att, om ej i vår tid, dock hos efterkommande,
bereda otron en seger öfver den uppenbarade sanningen.» l)
Valet af det apologetiska ämnet för täflingen och de
uppgifna grunderna för detta val visa hvad andas bam
Chydenius var. Den s. k. upplysningsfilosofin hade i honom
en afgjord motståndare. Redan i polemiken om
tjänstehjonens ställning hade han en gäng i förbigående tagit
uppenbarelsereligionens och kristendomens försvar gentemot särskildt
Voltaire. «Jag är alldeles ense med min herre», skref han
om sommaren 1779, «därom att religionen är ett stort band
att förena ett samhälle och ett medel, som leder till dess
lemmars och det helas lycksalighet; ack, att denna satsen
vore mera trodd än omtalad i vår tid, då en Voltaire (vårt
teatraliska tidehvarfs orakel) spelat den roll att hvarken
religion eller samvete, än mindre kristendom, behöfdes
därtill.»2) I Sverige var det förnämligast Kellgren och den af
honom redigerade Stockholms Posten som höjde Voltaires
och de öfriga «pseudosofernes» lof, på samma gång spridande
deras idéer.3) Chydenii upprop till täflan är sannolikt
’) Dagligt Allehanda för 26/7 1781, n:o 169; Upfostrings-Sålskapets
Tidningar för j/b i78 i, n:o 58. — Ett koncept till denna inbjudning, dat.
Gamlakarleby prästgård den 11 juli 1781, finnes bland Chydenii efterlämnade
papper. Det företer, oafsedt daterningen, några smärre afvikelser från den
tryckta inbjudningen.
2) Pol. Skr., s. 407.
3) Se härom Ljunggren, Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s
död, d. 1, s. 79 fif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
