Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Chydenii rastlösa byggnadsverksamhet medförde
välsignelser för kommande släkten, så måste å andra sidan
erkännas att han väl mycket betungade det dåtida släktet.
Nästan hela den tid han varit kyrkoherde hade allmogen
nödgats utföra allmänna arbeten, vare sig för kyrkan eller
för prästgården, och detta delvis under missväxt och örlig.
Huru högt värde församlingsboma än satte på sin utmärkte
prost, framkallade hans raska och målmedvetna tillvägagående
missnöje bland en stor del af allmogen — ett missnöje som
gestaltade sig till en öppen konflikt, då Chydenius framlade
sitt sista byggnadsprojekt. Men härom längre fram.
Kort innan Chydenius väckte förslaget om kyrkans
om-och tillbyggande, hade biskopsvisitation egt rum i
Gamlakarleby (i6 och 17 februari 1784). *) Visitator, biskop
Haartman med sitt följe bodde sannolikt hos Chydenius på
prostgården, där ett gästrum med stora, intressanta
väggmålningar af religiöst innehåll ännu långt senare kallades
«biskopskammaren».2) Det är också möjligt att då redan
planen till kyrkobyggnaden dryftades, framkastad vare sig
af Chydenius eller af Haartman. Förden obetydlige biskopen,
som varit en af Chydenii många motståndare i
religionsfrihets-frågan vid riksdagen 1779 och som visst aldrig kunnat smälta
att Chydenius och andra af hans stifts prästerskap, men icke
han själf, erhållit teologie doktors värdighet — orsaken
härtill var Gustaf HI:s ringaktning och motvilja för mannen
efter en hans misslyckade predikan vid samma riksdag —,
för denne obetydlige och småaktige förman hyste Chydenius
knappast sympati, och något andligt utbyte af visitationen
kunde det icke gärna blifva tal om. Sådant gaf då i någon
mån det i samband med visitationen den 18—20 februari
anordnade prästmötet för Österbottens klerus — det första
sedan 1760, då biskop Mennander presiderade (jfr ofvan,
sid. 28). Man disputerade «de ritibus ecclesiasticis», efter
det akten öppnats af biskopen «med ett till tillfället och
*) Gamlakarleby sockeDstämmeprot. för 2,/i 1784.
*) Finskt Museum, 1897, s. 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
