Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 12.
Riksdagen 1792: Chydenii val; — försenad ankomst till
Gefle; — intryck därifrån; — ledamotskap i
ecklesiastikutskottet; — enskild petition om Österbottens prästerskaps
rättigheter; — hållning i realisationsfrågan; — yttrande i
likvidationsfrågan; — vid kronprinsens examen; — allmän
politisk ståndpunkt; — återfärden öfver Kvarken.
Kriget åren 1788—1790 hade bragt en fullständig oreda
i rikets redan tidigare intrasslade finanser, och huru ogärna
än Gustaf III, särskildt efter sin brutalt genomförda
statskupp 1789, sammankallade ständerna, fann han dock för
godt att anlita deras bistånd i rikets och sin penningenöd.
Flere gånger uppmanad därtill, gaf han i november 1791
vika för några sina rådgifvares, främst G. M. Armfelts,
påtryckningar. Armfelt «visste att smickra konungens fafanga
genom förespeglingen af den allmänna beundran som ett
möte med representationen på den tid då alla öfriga länder
jäste af revolutionära känningar skulle väcka i Europa».*)
Den 21 december afgick riksdagskallelsen till Finland,
och den 23 januari borde de under tiden valda
riksdagsmännen samlas i Gefle, där ständermötet denna gång skulle
hållas. Endast tre veckor återstodo från kallelsens
kungörande, som på de flesta orter skedde den 1 januari, till
riksdagens öppnande. För att öfverskyla den för valens
förrättande beviljade tidens knapphet hade kallelsen daterats
den 8 december, ehuru den då ännu icke förelåg ens i
*) C. F. I. Wahrenberg, Bidrag till historien om Gustaf III:s sednaste
regeringsår i Tidskrift för Litteratur, 1851, s. 356.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
