- Project Runeberg -  Biografiska undersökningar om Anders Chydenius. Jämte otryckte skrifter av Chydenius /
397

(1908) [MARC] Author: Georg Schauman, Anders Chydenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Chydenii petition ledde också till det åsyftade målet.
Genom Kongi. Maj:ts därpå gifna resolution af den 22 mars
1792 förklarades att den åberopade förordningen af 1743
«vid laga kraft och verkan bör tjäna till obrottslig
efter-lefnad så för lärare som åhörare i den ort för hvilken den
blifvit utfärdad». *)

Den enda fråga af vikt som behandlades af ständerna
var den för hvars skull de sammankallats: mynt- och
finansfrågan. Såsom äfven af de nyss återgifna besvärspunktema
framgår, var denna fråga i ett afseende särskildt brännande
för Finland, nämligen beträffande realisationen af de under
kriget utgifna förskrifningama, i främsta rummet finska
krigskommissariatets faltkassepolletter— «fahnehjelmame» (så
kallade efter kammarrevisionsrådet Fahnehjelm, i hvars namn
de utgifvits) —, men äfven mindre sedelmynt, såsom
«kapla-neme» (så kallade efter landshöfdingen frih. S. W. Carpelan)
samt «knorringame» (efter öfverstelöjtnantKnorring).
«Fahnehjelmame», berättar biskop Wallqvist, «infördes under namn
af växlingsmedel, och man växlade med dem så länge, till
dess intet annat mynt i Finland fanns. De föllo ända till
15 w/o 1 agi° mot riksgäldsmynt, och när detta en tid åter
var 15 °/0 under bankmynt, samt alla finska löntagare måste
nöja sig med aflöning i fahnehjelmar, så är kalkylen på
deras förlust gifven. Kronoutskyldeme intogos i dessa sedlar,
som till aflöningen genast skickades dit igen.» 2)

Realisationsfrågan behandlades, såsom redan antydts,
i hemliga utskottet. Finname voro där svagt företrädda:
för adeln satt ingen finne, för prästeståndet en (biskop
Gadolin), för borgareståndet en (borgmästar Fagerström från
Uleåborg) och för bondeståndet en (bonden Alopaeus från
Karelen), eller tillsammans tre af hela antalet fyratiofem
ledamöter. En samtida har också antecknat: «finska böndeme
äro mycket missnöjde därmed att blott en enda finne är i
hemliga utskottet».3)

*) Tengström, a. a., d. 1, s. 264.

*) Wallqvist, a. a., s. 77.

8) Hemliga Handlingar, d. 2, s. 244. — Den därsammastädes
omtalade historien att konungen blifvit utsedd till riksdagsman från vissa distrikt
i Finland och i anledning häraf frågat riksdrotsen förefaller osannolik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:20:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/caotryckta/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free