Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
namn ett själfsvåldsraseri i en hast utsprida sig omkring hela
Europa, som hotade regenter, undersåtare och medborgare
med den rysligaste anarki, begynte (jag må bekänna
uppriktigt) min öfvertygelse att svikta och mina förra
grundsanningar att sätta mig uti bekymmer om deras riktighet».
I allmänna ordalag angriper Chydenius derpå den dåvarande
regeringens, d. ä. Reuterholms, politik. «Bespottaren må ju
umgälla sitt brott, och lögnen kan ju vederläggas, men när
snillet, sanningen och patriotismen stanna under
boktryckarens förmynderskap oeh han för sin säkerhet under ministerns
osvikeliga gudomlighet, då tystnar sanningens röst, patrioten
suckar och de styrande smida bojor i mörkret och smickra
regenten med löften om guld och gröna skogar, så länge
tills han ser sig hafva förlorat det dyrbaraste och sin
vä-senteliga storhet, sina undersåtares kärlek, för hvilken förlust
han dock skyller folket och ej sina rådgifvare». —
«Det är en nog allmänt antagen regeringsmaxim att vid
första tillträdet kasta öfver ända allt det gamla och straxt
i början göra stora saker; men jag misstror sådant: moderata
durant». Till slut berör Chydenius den unga franska
republikens kamp mot yttre och inre fiender. «Avisorna
be-skrifva för oss ofta anarkin såsom i sin höjd, men man ser
af deras tapperhet, stora anstalter och otroliga ihärdighet
att där måste vara någon aktiv styrelse».
Rosensteins afhandling bidrog säkert i hög grad att
under denna period af jäsning och omhvälfning uppehålla
och befasta de folk- och frihetsvänliga åsikterna hos
Chydenius, som enligt sina egna ord till Rosenstein «hvarken
egde tid, insikter eller styrka att utreda en i vår tid så
borttrasslad härfva».
På grund af sin ämbetsställning såg sig dock Chydenius
föranlåten att ur religiös synpunkt angripa franska
revolutionen. Sålunda har Chydenius själf i protokollet från en
prostevisitation i Kelviå 1794 antecknat att han från altaret
«hölt ett tal i anledning af Hesek. 3 Cap. 17 vers
[«Människobarn! Dig har jag satt till en väktare för Israels hus; och
hör du ordet af min mun och varna dem på mina vägnar»]
och förestälte däraf såväl andeliga Väcktares skyldighet at
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
