Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
millioner människor i ett samfund, hvarest folket således
utgör själfva stammen, som alla världens tider bott och
bebyggt jorden, förrän någon högre makt var till, som skulle
hålla dem under ett hufvud; hvaraf nog klart kan ses att
den jord som Gud satte människan uppå tillhörde ingen
annan makt på jorden än den som arbetade däruppå, och
detta äro de millioner undersåtare som nu bo uti ett rike,
hvilkom eganderätten till rikets jord ej med något skäl kunde
beröfvas.» (§ 14). — Skattebönderna äro nog i viss mening
jordegare, säger Chydenius, men flere inskränkningar i deras
jordeganderätt göras af den gällande lagstiftningen till
förfång för dem, jordbruket och folkökningen i landet. Sålunda
är det «en uppenbar orätt», om ett skattehemman skall blifva
skattevrak för tre års oguldna räntor eller gå till kronan för
mindre summa än andra vilja bjuda för det.1) En annan
orättvisa ligger i lagens stadganden om arf af jord, hvilka göra
jorden till ett slags fideikommiss. «Ett sådant begrepp»,
fortsätter Chydenius, «hafva många trott blifva ett hufvudsakeligt
medel till befrämjande af ett godt jord- och landtbruk, men
jag måste erkänna att sådant är icke annat än ett medel
att äfven bland jordbrukare upprätta aristokrater, som sedan
mera eller mindre nyttja de andra såsom sina tjänare eller
trälar, hvarigenom de större hemmansegare ganska mycket
hindra de andra ifrån uppodlingen af all möjelig under
hemmanet liggande jord eller ock göra dem till skattdragare
under sig och därigenom lägga hinder i vägen för den
folk-förökning som annors vore möjelig». (§ 15). En tredje
inskränkning i eganderätten till skattejord ligger i kronans
rätt till kontroll öfver förvaltningen af skattehemmanen,
särskildt öfver skogshushållningen. Skattebonden är till följd
häraf utsatt för ständiga trakasserier från kronobetjäningens
sida. «Det är otroligt», säger Chydenius, «ja, det är
öm-keligt att se huru mycket en skattebonde härigenom blifver
betungad. Han måste bäfva för en och hvar sådan
krono-betjänt och vara färdig att göra dem hvad uppoffringar som
helst de begära, för att kunna befria sig från deras trug.
*) Dessa äldre bestämningar hade emellertid upphäfts genom
skatte-köpsförordningen af den 21 februari 1789.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
