Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otryckta skrifter af Anders Chydenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ländska skiepp til en god del utrustade med infödda Svenska.
Ökas tvånget för Svenska Undersåtare, lära de des förr hasta, at
sielfva försätta sig i frihet under et blidare beskydd, hälst så
länge en stor stråt väg genom Siömans contoiret i Stockholm
ligger dertil öppen. Hvilcken at med tienliga förhuggningar
til-sluta är en af de vichtigaste Riksvårdande ärender, som den
Högsta Machten kan vara omtänkt uppå.
Klår Hålländaren och Ängelsman sig bakom örat då de se
Portugisarens ifver at uphielpa slögder och handel i sitt Rijke, så
försäkrar jag, at de sk[ullle [delremot mysa rätt godt uppå
munnen åt en så [tr]älachtig förfatning i Sverige.
Nei! Intet skola vij så arbeta sielf på vårt förderf för en
liten vinning. Lät oss först jemte Guds fruchtan inplanta Kärlek
för Fäderneslandet uti våra medborgares hiertan. Ock emedan
det hos de flästa heter Patria est ubi bene est, så lät oss därnäst
befrämja deras välmåga, nöje och låfliga frijhet, som intet består
i lasters utöfning, så vinna vij säkrare vårt ändamål. Lät oss gå så
långt deruti, »t vij kunde hälst låcka några förrymda tilbaka,
om intet utlänningar skulle stå at vinnas in. Lät oss upmuntra
dem til [gi]ftermål, lemna dem frijhet at boo uti backstugor på
våra ägor, och af Publicum ändå et soulagem[en]t, fö[r hv]art
barn de fostra up. Lät oss sielf föda en eller f[ler]a af deras
barn til vår ock andras tienst När de t[iena] oss, så lät oss
bruka kärlek, tålamod och sachtmodighet och intet fara fram
som Tyranner.
Iu tarfligare en vahra är, och ju mindre tiigång det gifves
på densamma, ju högre pris stiger den til; Men ju dyrare en
vahra är på en ort, ju större tillop a[f] den vahran skier där,
från andra orter där de äro umbärliga.
Stora löner för tienstefolcket äro således intet aldeles at
lasta, de äro på sitt sätt kraftiga medel at ä[r]sätta ett lands
folckbrist.
Men om de förbud tiena til hela samfundets vältrefnad,
hvarigenom den ena Provincien hindrar sina inbyggare at ärsätta
en annans folckbrist, då de likväl hemma i brist på rörelse och
förtiänst häldre tilbringa sin tid i lätia, än arbeta på någon
förment upodling, som ännu är utan motiver, är äfven en
angelägen fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
