Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otryckta skrifter af Anders Chydenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
at blifva utan tienstefolck och sättas i stånd at utan någon
motvigt betala sitt Tienstefolck antingen hvad lön de behaga,
eller åtminstone efter den af Husbönderna upsatta taxa, och
all uppmuntran til flit och idoghet hos tienstefolcket försvinner,
lag vill nu icke nämna om hvad svårigheter torde yppa sig
uti värckställigheten af denna föreslagna lottning, ehuru jag vist
vet, at de straxt i böijan blefve nästan oöfvervinneliga och
åstadkomma så många irringar och rättegångar, at både busbönder
och tienstehion borde derved beklagas, och snart ledsnade ved
dem. lag medgifver ock gerna, at om Rikets väl bestode deruti
at ogina och Tyranniska husbönder finge legohion lika med de
fromma, och at en obillig taxa kunde blifva efterlefvad, så vore
denna lottning den gagneligaste för Riket Men så låga afsichter
vare l^ngt borta, då Rikets väl är i fråga: Högre och
ädelmodigare måste de vara.
Det är en aldeles förvänd Statsklokhet, at anse en
myckenhet författningar i ett Rike för hufvudmedel för dess bestånd
och tilväxt: Vij få, til exempel, i våra lagar stränga befallningar
om årliga bygnader, om up odlingar och annat dylikt, man
förordnar upsyningsmän och Fiscaler, man håller syner, man
plicht-fäller den lata, med mera; jag frågar, mån dessa steg äro de
rätta at uphielpa idogheten? Nei! jag försäkrar, at om här icke
gåfves bättre och starckare, så skulle vist rikets jord snart falla
i linda. När lagstiftare icke känna dem, utan tro sig genom
lagar uträtta alt, händer icke sällan, at de stöta emot de rätta,
då lagarne måste hafva en contraire värkan til Rikets skada.
Sådant har ofelbart händt ved det nya förslaget om lottningen.
Hade upfinnarene deraf kunnat inse huru de genom samma
förslag afhuggit vinningslystnaden, den rätta portådran til ett Rikes
bestånd och tilväxt, huru de beröf[va]t äganderätten af
tienste-hionens egendom, jag menar deras arbet[e], hade de kunnat
föreställa sig huru många husbönder de härigenom giort til tyranner
och huru många tusende tienare til deras trälar, så hade de vist
låtit ett sådant förslag dö i sin linda.
Skadan som härigenom tilflyter Riket är således tredubbel.
Den första är, at då tienstehionen förlora all utsigt om sitt eget
väl, då vinningslystnaden är dödad, blifva de äfven hoglösa, dåliga
och förtviflade i sina husbönders arbete, och då blifver föga ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
