Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otryckta skrifter af Anders Chydenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på den utfordrade författningen och kanske yrcka på den genom
andra vägar än genom dagbladet, tycker jag mig vara dem och
alla andra som äro af deras tro så mycket förbunden, at jag
ärligt säger dem til, at deras väntan måste helt vist slå dem felt,
och at de om nya Lagars utfärdande i vårt Regerings sätt äro
altför illa underrättade.
Den år 1772 d:n 21 Augusti af Riksens Ständer antagna
och besvorna Regerings Form innehåller ju tydeligen, at hvarcken
Konglig Majestet äger göra någon ny lag utan Riksens Ständers
samtycke eller Riksens Ständer utan Konungens, huru har då
någon annorlunda än af okunnoghet kunnat falla på den tanckan,
at Konglig Majestet allena skulle vilja genom någon ny lag dömma
om sina Undersåtares rättigheter, hälst sådant utom dess strider
aldeles emot vår Stora och Milda Konungs ömhet för sina, äfven
ringaste undersåtares i lagarna grundade frihet?
Men någon torde doch invända: En tienstehions stadga kan
ei få namn af ny lag, den är redan gammal, och mycket äldre
än sielfva Regerings sättet: en förbättring af en gammal kan således
ei få namn af ny Lag. Dertil svarar jag: något torde väl vara
gammalt i den föreslagna Stadgan, men hvad lottningen beträffar
så är det en aldeles ny Lag där vahlfriheten beröfvas så af
Husbonde som Tienstehion och båda kastas under en blind lått, en
sak af oändeligen stor betydelse för en frij född Svensk undersåte,
at antingen äga frihet eller ei, at få välja sig husbonde, och för
Husbönder, at få söka sig trogna och idoga tienare, eller låta
alt ankomma på en slump och blindt äfventyr; Sådant måste
altså vara en aldeles ny Lag, och icke det allena, utan ock en
Lag af högsta betydenhet, som Förslags makarena aldrig må tro
kan utfårdas utan Ständers samtycke.
Sådan Stadga, invänder någon vidare, bör allenast anses för
någon Oeconomisk Författning, den en mild och Nådig Konung,
som äger sielf Riket sino styra, han och ingen annan, til lättande
af sina trogna Undersåtares besvär hugnar sitt folck med, som
annors se sig stå på brädden af ett hotande ödes mål. Iag
svarar: vore detta blott en lättning för Dess Undersåtare, som
deijemte intet rör andras rätt och frihet, tro vij alla at Hans
Kongi. Maij:t ville ofelbart skynda med hielpen; men då hielpe
medlet innefattar dess ringaste Undersåtares frihets förlust, strider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
