Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otryckta skrifter af Anders Chydenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nödvändigt böra draga någon börda til Rikets mångfalliga behofver,
så upkommer härvid den frågan: När och i hvad ordning och
på hvad sätt skola sådana Landthandlare beskattas? hvartil jag först
svarar, at för en lyckelig Regering är första omsorgen, at kunna
befordra tilväxten och förkofran af undersåtare, som om ei i annat
doch uti sina mantalspeningar redan kunde på vist sätt hålla sin
öfverhet Skadeslös, men derföre är det ei sagt, at de ei böra efter
sin rörelse äfven derutöfver beskattas. Men här ligger en falsk
grund i hela vårt kammarvärk: nemligen den, at all beskattning
är indelt efter Landt och Stadsmanna näringar, emellan hvilcka
likväl ingen grundelig skilnad kan hållas, utan är den mäst
im-maginaire; ty i städerna nytjas ofta Landtbruk och Boskapsskiötsel,
och på Landet drifves äfven någon slags handel och handtverk,
hvaraf händer at för Städernas Landtbruk, utom tionden, lärer til
Kronan föga eller intet betalas, och Handtvärckare och Landt*
handlare lika ledes gå mäst skattfrie för all sådan sin handtering
på landet. Men at för en sådan mindre lykligt träffad beskattnings
grund förbiuda all handel på lands bygden, som där är så
nödvändig, det vore icke annat än at slachta en Koo för et sugnings
bens skull. I Ryssland äger en och hvar frihet, at äfven på
Landet anmäla sig til hvad slags handel som hälst, allenast han
derföre ärlägger tvenne Rubel til Kronan. En sådan afgift kunde
en Landthandlare i början tåla, om han vore från Staden eller
landet, och samma handels genant kunde sedan efter tilväxande
förmögenhet småningom förökas; hvilcket en landthandlare giema
ville ärlägga, för at ei framdeles behöfva fruchta alla fiscaler,
Länsmän, Tull inspectorer, besökare och accis rätter, militairer
med flera. Med ett ord för hvar räf som fiäskar i buskarna,
som antingen slukar rofvet på en gång, eller ock blifver hans
hvardags gäst.
Sådant alt säger man vidare kunde ju bäst förekommas,
om uti Finland blefve planterade flere Städer på 4 a 6 mil emellan
en och hvar, då vore ei så lång väg at föra sina varor til
Städerna, och rörelsen blefve mera lifachtig; Men jag svarar derpå»
at sådant aldrig hielper saken rätt; ty samma svårigheter måste
altid möta fast i mera eller mindre mån; på 2 och 3 mils väg
S »o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
