Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otryckta skrifter af Anders Chydenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lorade konster, och at Sverige för flera hundrade år tilbaka var i
tilstånd at förse sina inbyggare, som då voro mycket talrikare än
nu, med egen spannemål. Flera hundrade i den bekanta verlden
utgångna stora städer, flera tusende ödelagda byar, och flera
millioner menniskor saknas nu emot förra tider, alt genom
olycke-liga Styrelsers inmängande uti näringa[m]a. Och hvarifrån skola
de Styrande inhämta några säkra uplysningar om näringarnas drift,
då hvarcken deras undervisare eller böcker eller Collegier eller
Rikets stora män hvarcken veta, kunna eller vilja uptäncka de
tusende tals utvägar [so]m hvar enskilt verldsborgare kan påhitta
och ville försöka til sin förkofring.
Men Kongi. Finska Hushålls Sälskapet torde äfven begära
auctors yttrande derom, huru alt sådant ondt skall afhielpas?
hvilcket jag uti närvarande ställning anser för omöjeligit, men
sådana tider äro doch icke omöjeliga at framdeles kunna inträffa,
då mera eller mindre blefve möjeligit, i hvilcket afsende jag
nödgas, med all uptänckelig vördnad för Författningarna föreställa
dem, såsom til intet giorda.
S 29-
Ordningen i hvilcken jag förut beskrifvit hindren leder mig
således at först nämna om alla Skrå-privilegier. Min mening är
ingalunda at förbiuda eller förhindra alla Skrå mästare at fritt
tillvärcka de slags arbeten, som en och hvar lärt uppå, och at
få föryttra dem så väl i städerna som på landet, det bästa de
gitta, utan at de fast hälre ägde frihet, om de sakna nödig utkomst
i sitt eget handtvärk, at genom någon annan slögd eller handtering
söka någon bättre förkofran, ty det kan aldrig nekas, at då någon
i sin barndom af sina Föräldrar vid sin ofta trånga utkomst sättas
i någon slags lära, hvarcken de eller deras barn kunna se förut
hvad fallenhet en gåsse kan få til det handtverk han lärer, hvaraf
lätt måste hända, at han i sitt handtvärk kan blifva en Klåpare
i all sin tid, men deremot känner en innerlig lust [ti]l något
annat, och kan genom några måna|de]rs öfning blifva en mästare
deruti. Hvad lycka då at få gripa til det som bäst lönar sig?
Men att desse Skrå mästare skola hafva ut[es]lutande
rättigheter, at utom dem ingen annan [får] afsälja samma [s]lags
til-värkningar i Städer[na] eller på landet, sådant måste jag anse för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
