Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otryckta skrifter af Anders Chydenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de vilja, hvaijemte de niuta någon lättnad uti sina Krono utlagor,
då de hafva fyra barn, af hvilcka det yngsta ännu ei fylt 8 år.
Det är doch osäkert om detta på alla orter noga följes. Hela
detta ämne finnes af Hl. Doctor Chydenius utredt uti en kort
afhandling redan 1778 om Husbönders och tienstehions naturliga
Rätt. Hvad botemedel kunde väl här föreslås så länge Tienstehions
stadgan i det mästa gäller för Lag? Nei! Vårt Finland kan aldrig
hielpas, eller det antal af arbetare som fordras til dess upodling
frambringas, om ei den hel och hållen uphäfves, och det helt och
hållit lämnas i hvarje husbondes hand at efter godtycko betinga sig
så många tienste hion, och dagakarlar, som hvar och en åstundar, och
arbetarena må betinga sig års löner och dags penning efter accord
med sina husbönder, och dertil behöfves ingen Stadga, mera än
uti all annan handel, och accorder, som utan särskilta Lagar
tusende tals slutas. Är hög lön betingad, och arbetet är
oduge-ligit, må husbonden vräka en sådan arbetare, är tienaren
oför-nögd med sin tienst, och husbonden ei blifver vid betinget, och
han utan skäl stannar under hugg och slag, må han söka sin
förmån på ett annat ställe, men om laga tvist dem emellan
förekommer må derom dömmas efter slutade aftal och bådas
förhållande. De allenast som äro arbetsföra, och vilja med tiggande
föda sig eller blifva misstänkta för tiufnader och bedrägeri, skola
förklaras fridlösa, bland hvilcka jag äfven ville at alla Bränvins
Krögare borde räknas.
U[ti] det föregående är tydeligen ådaga lagt, at vår Finska
Landthushållning måste lida ganska mycket derigenom, at ei alla
arbetare äga lika rätt at ärhålla större eller mindre andelar af
jord, antingen af Föräldrar, genom giften, arbete eller pening[ar].
Sedan ägande rätten redan blifvit stadgad emellan menniskor i
Samfundet, kan här ei fråga mera up [komma] om någon finge
utan vedergällning träda [til anjdras jord, hvilcken ägande rätt
altid bör hålla[s he]lig, utan blifver det egenteligen fråge ämne om
menniskor, som genom arf, arbete eller penga[r] ä[ro i] stånd at
förvärfva sig jord, om ei de borde utan [hinjder få bebo den
större eller mindre jordtorfva, de[n de] kunna blifva ägare af,
utan något förmynderskap af egna bröder eller geliker?
S 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
