Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förslagen icke otillbörligen rubbade borgareståndets,
stapelstäder-nas eller Stockholms stads välfångna privilegier, utan att
hufvud-staden tvärt om genom handelns frigörande komme att få ökad
tillgång på viktuafier till jemnare pris; han visar, hurusom det
konstlade hopandet af rörelsen till Stockholm redan i och för sig
var högst onaturligt och för borgareståndet sjelft kunde och skulle
hafva de menligaste sviter, samt huruledes uppstäderna naturligtvis
icke komme att begagna sig af en seglats, hvilken icke vore dem
till verklig nytta, medan de deremot genom omgångar af olika
slag, omlastningar, trakasserier, m. m. under hvaijehanda
förevändningar beröfvades åtnjutandet af rättigheter, som i lag blifvit rikets
alla medborgare tillförsäkrade, o. s. v. „Derför hafva
norrbottningarna ingen rättighet att segla, att de äro okunniga deruti.
Och derför äro de okunniga, att de intet fått segla,“ — sådan
var slutkonsten, på hvilken Stockholmsintressets förespråkare stödde
sin motivering. I motsats till denna cirkelgång i bevisningen,
hvilken ändade med att beteckna Österbottens behof såsom föga
betydande, emedan landskapet endast vore en gränseort, häfdade
Chydenius slutligen med kraft stapelfrihetens oundgänglighet för
de finska kuststäderna, derest svenska kronan annars ville
fortfarande förblifva vid sina besittningar öster om Bottniska viken,
— detta allt med en öppenhet, som ganska väl svarar mot mottots
djerfva: „Gud Zebaot, vänd Dig dock; skåda neder af himmelen och
se härtill, och besök detta vinträt. Se dertill och straffat,
att på det brännande och rifvande må en ände varda,11 o. s. v.
Dessa begge skrifter angifva tydligt Chydenii politiska
ståndpunkt och mognad vid tiden för hans inträde på
riksdagsmannabanan. Oss åligger nu att med ledning af riksdagshandlingar och
öfriga källor teckna hans deltagande uti 1765—66 års så ytterst
märkliga ständermötes förhandlingar samt jemnsides dermed hans
under riksdagens lopp utvecklade skriftställareverksamhet. Blott
sålunda kan man vinna en allsidig öfversigt af Anders Chydenii
ställning som banbrytande tänkare på det politiska området.
Första gången Chydenii namn anföres i prestaståndets
protokoll för 1765—66 års riksdag, sker det besynnerligt nog med
ifrågasättande af hans rätt till säte och stämma i ståndet, likasom
sedermera de sista upplysningar samma protokoll om honom
meddelar, utgöras af voteringen om hans uteslutande. Vid riksdagens
böijan kom dock Chydenius ej ensam under debatt; fyra andre af
ståndets till sammans elfva finske representanter ansågos jemte
honom vara utan tillräcklig laglig grund till riksdagsmän utsedde.
De af ståndet tillsatte deputerade för riksdagsfullmagternas
granskning hade nemligen gjort anmärkning mot öfverhofpredikanten och
kyrkoherden Johan Grunerus, hvilken var vald allenast för Ålands
kontrakt, vidare mot prosten och kyrkoherden, magister Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
