Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en tid vänta på sig, men hvem segern skulle tillfalla, led intet
tvifvel. Måhända är det äfven med afseende härå bäst att nu i
detta sammanhang och med frångående af tidsföljden, kasta en
hastig blick på stapelfrågans handläggning inom riksdagen.
Denna gång var det borgareståndet som gick i spetsen för
de andra stånden, medan det samma vid föregående riksdagar
just utgjort härden för motståndet. Öregrunds stads
riksdags-fullmägtig, borgmästaren Mathias Söderman hade mot
handelstvånget ingifvit ett memorial, om hvilket samtliga vid sjön belägna
uppstäders representanter sedermera förenade sig; yrkanden i
samma riktning hade jemväl framburits i några städers allmänna
besvär; det långa meningsutbytet om stapelfrågan hade sent
omsider väckt småstädernas representanter nära nog i hela riket till
medvetande om hvad striden gälde. Föredragningen af
Södermans memorial stötte emellertid länge på obekanta hinder, hvilkas
beskaffenhet det ej är allt för svårt att gissa. Den 27 April och
i samband med några punkter af ståndets besvär blef saken
emellertid af särskilda medlemmar i ståndet begärd under öfverläggning
med åberopande af talmansedens föreskrift, att hvart och ett mål
borde redeligen och ordenteligen handteras, rättrådeligen
öfver-vägas och skyndsamligen till slut befordras. Öfverläggning kunde
således ej vidare undvikas, och meningsutbytet, fastän innehållande
föga nytt, är i ett afseende särdeles upplysande, — beträffande
den inverkan på opinionen som Chydenii Vederläggning haft. De
skäl, hvilka under diskussionens lopp anfördes till förmån för de
norra städernas sak, äro nemligen ofta ett så troget genljud af
nämnda broskyr, att man kunde misstänka, det respektive talare
begagnat den samma som promemoria. Borgmästar Kiörning från
Hemösand höll för onödigt att upprepa alla skälen i saken,
emedan de så fullständigt både 1761 och 1765 blifvit i memorialer
och tryckta skrifter anförda. När Gud och naturen gifvit
städer den belägenhet, att de med beqvänflighet och nytta kunde
idka sjöfart, borde man icke betaga dem tillfället att försöka
sin lycka både till allmän och enskild båtnad. Den stad, som
icke egde exporter, torde af sig sjelf förbjudas att göra försök
härutinnan; Stockholm och andra stapelstäder behöfde i sådant
fall ej frukta något intrång. Borgmästar Häggström åberopade
äfven, att saken redan blifvit mycket ventilerad och att fråga
flere gånger yppats, huruvida de finska städerna skulle få stå på
egen fot eller om de skulle anses blott som vasaller under
Stockholm. Finland hade på senare tid tvenne gånger blifvit tryckt
af fienders infall, och det var nog hårdt, att man ej ville med
fri och obehindrad rörelse bidraga till dess uppkomst; hvarför
skulle icke medborgare uti ett och samma rike hafva lika rätt
att handla? Gud bevare för flere fiendtliga infall, men skulle
sådant hända, fruktade talaren, att missnöjet torde orsaka
svårare följder än han vågade nämna. Andre talare, Töhlberg,
Sacklén m. fl. yttrade sig i samma riktning, medan Stockholms-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
